Medlemmarna

Medlemmarna

Uppföljning förespråkas av både FSC och PEFC och en sammanfattning av uppföljningskriterierna finns här tillgänglig för allmänheten. Detta är en sammanställning av vad som skett under 2016 (2015) hos Grönt Paraplys gruppmedlemmar.

Basfakta

Avsatt areal för naturvårdsändamål är drygt 5 550 (5 500) hektar. Certifierad areal är 62 000 (59 000) hektar varav 54 000 (52 000) hektar produktiv skogsmark. Den årlig tillväxten är 305 000 (290 000) m³sk, betydligt högre än det årliga uttaget.

Uttag av skogsprodukter och åtgärder

Gallring har skett på 1 100 (670) hektar och gallringsvolymen var 58 000 (46 000) m³fub.

Föryngringsavverkning har skett på 260 (170) hektar och avverkningsvolymen var 47 000 (45 000) m³fub.

Naturvårdshuggning har skett på 170 (290) hektar och uttagen volym var 7 500 (9 000) m³fub.

Totalt uttag var 112 000 m³fub att jämföra med föregående period 99 000 m³fub. Uttaget fördelat per trädslag, 56 000 (45 000) tall, 45 000 (47 000) gran och 13 000 (7 000) löv. Beräknad fördelning är 63 000 (52 000) m³fub massaved och 42 000 (38 000) m³fub timmer.

Dokumentation av utförda åtgärder

Alla medlemmar har skogsbruksplanen i digitalt register där pcSKOG och S-Plan är de vanligaste systemen. I systemen finns goda möjligheter att dokumentera utförda åtgärder så att skogsbruksplanen hålls aktuell.

Skogstillståndet kontrolleras dels via den löpande åtgärdsuppföljning och dels när nya skogsbruksplaner upprättas. Alla medlemmar uppger att återväxt kontrolleras.

Förändring i flora och fauna

I den årliga uppföljningen får medlemmarna rapportera om de observerat några förändringar i flora och fauna. Traditionellt skogsbruk med föryngringsavverkning ger stora förändringar och medlemmarnas övergång till ett delvis hyggesfritt skogsbruk kommer att påverka detta.

Allt fler rapporterar om en viltstam som gör det svårt att ståndortsanpassa trädslagsval under föryngringsfasen. Nytt för i år är kommentarer om att ljungen breder ut sig, mer barkborreskador och att bombmurkla har observerats och föranlett skydd.

Föryngringarna anses lyckade även om det lokalt finns bekymmer med betesskador och hindrande gräsväxt.

Användandet av vaxbehandlade plantor, Conniflex, är utbrett bland medlemmarna.

I sin skogsskötsel har medlemmarna en naturlig kontakt med experter och organisationer. Vanligast är kontakt med Skogsstyrelsen och kommunekolog men vid behov även kontakt med LRF/jägare angående viltet, ornitologer och Länsstyrelse.

I uppföljningen finns frågor utifrån miljömålet ”Levande skogar”. Medlemmarnas svar om fåglar baseras på hur olika skogstyper gynnats eller ej snarare än på fågelräkning.

  • Gammal skog, andelen ligger still eller ökar
  • Hård död ved, andelen ligger still eller ökar
  • Häckande fåglar i skogen, andelen ligger still eller ökar
  • Höga naturvärden i stort, som bl.a. gynnar fåglar, andelen ligger still eller ökar
  • Fågelarter beroende av död ved, andelen ligger still eller ökar lite
  • Fågelarter knutna till äldre lövskog eller skog med stort lövinslag, andelen ligger still eller ökar
  • Arter knutna till gammal skog, andelen ligger still eller ökar
  • Skydd av skog och mark, enbart några PG som gjorts om till NS/NO plus ett nytt naturreservat, dvs arealen ligger still eller ökar något
  • Äldre lövrik skog, andelen ligger still eller ökar något

En sammanfattande bild över medlemsarealen är att utvecklingen går åt rätt håll. På nationell nivå ansvarar Skogsstyrelsen för uppföljningen av målet Levande skogar, (läs mer på http://www.miljomal.se/sv/Miljomalen/12-Levande-skogar/ ) och där är resultatet inte lika bra ”Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder.”

Kunskapsinhämntning

Grönt Paraply håller fortlöpande medlemsutbildning för att bättra kunskapen om den svenska skogsstandarden och de frågor som rör certifieringen. En gång per år kallas medlemmarna för kurs och erfarenhetsutbyte. Årets utbildning hölls i Avesta och via Skype (Jönköpingsmötet). De medlemmar som inte kunde närvara fick materialet via mail för självstudier

Medlemmarna hämtar extern kunskap i första hand från Skogsstyrelsen (svo.se), SkogForsk (skogforsk.se), Regelrätt skogsbruk (regelratt.se) och branchtidningar som Skogen (skogen.se), Land Lantbruk (lantbruk.com/skog) och ATL (atl.nu/skog).

Alla medlemmar erbjuds via svenska FSC® webbaserade kurser "Certifiering av skog" och Så fungerar FSC".

Allt mer geografisk information görs allmänt tillgänglig och numera finns bra stöd i skogsbruks-planeprogrammen för skikten markfuktighetskarta, lutning/markstruktur och fornlämningar

Användande av kemikalier och bekämpningsmedel

Utöver de indikatorer som nämns i bilaga 3A och 3B ska det finnas uppföljningsrutiner för ytterligare några indikatorer. Frågor om detta har medlemmarna besvarat via årsuppföljningsenkäten. En sammanfattning av svaren:

  • 5.3.4 De flesta medlemmarna har inga egna maskiner och via avtalen med maskinentreprenörer säkerställs rätt hantering av kemikalier. Under tidigare perioder har medlemmarna skickat in exempel på avtal för att visa att det i avtalet finns reglerat att endast FSC-godkända drivmedel och oljor får användas.
  • 6.6.1-6 Inga kemiska bekämpningsmedel används och flera medlemmar rapporterar om lyckade föryngringar med hjälp av Conniflex-plantor.
  • 6.7.1 Medlemmar som hanterar oljor, icke-organiskt avfall mm gör det via framtagna rutiner. Medlemmarna ställer krav på att entreprenörer ska vara PEFC-certifierade för att säkerställa att det finns rutiner för korrekt hantering av avfall oljor mm.
  • 6.8.1 Biologiska bekämpningsmedel används inte förutom sex medlemmar som använder Rotstop (pergamentsvamp) för att minska risken för rotröta. Mildare vintrar i kombination med åretruntdrift gör att användningen förväntas öka. Rotstop används enbart i grandominerade avdelningar och om temperaturen överstiger 5 grader. De som inte vill använda Rotstop har styrt om de åtgärderna till andra tidpunker på året.
  • De flesta medlemmarna ställer krav på att entreprenörer ska vara PEFC-certifierade för att säkerställa att det finns rutiner för korrekt hantering av avfall oljor mm.

Sociala effekter av skogsbruket

Medlemmarnas skogar ligger ofta i tätortsnära områden och synpunkter på skogliga åtgärder är vanligt men det rör sig nästan uteslutande om positiva eller mindre allvarliga synpunkter. Under flera år har medlemmarna aktivt jobbat med att förbättra sina samrådsrutiner och detta har fortgått under året. Alla medlemmar bedöms i stort ha ett tillfredsställande system för att beakta och följa upp sociala effekter, men mindre brister upptäcks löpande under internrevisioner. Under internrevisioner görs alltid en genomgång av indikator 4.4.1-4.4.8.

När kommuner gör skogliga åtgärder informeras allmänheten allt oftare via hemsida och skyltar utmed stigar. Överlag är de flesta synpunkter som inkommer positiva, ofta ser man gärna att man gallrar ur mer och hugger bort solskymmande träd.

Alla medlemmar rapporterar att det inte finns information att följa upp enligt 4.2.1, 4.3.4, 4.3.5 och 4.3.6.

Relationen med entreprenörer

Medlemmarna försöker knyta långsiktiga avtal med entreprenörer och säkerställer FSC-standardens efterlevnad via de kontrakt som skrivs.

I och med att upphandling av entreprenörer görs kontinuerligt så sker en löpande uppföljning av de avtal och instruktioner som sker till entreprenörer.

Alla medlemmar har fått besvara frågor som rör vilka entreprenörer de anlitar, t.ex. om de är PEFC-cerifierade. Alla medlemmar svarar att de enbart anlitar entreprenörer som antingen är FSC certifierade (Holmen, Södra, Stora Enso eller Sydved) eller är certifierade genom PEFC:s entreprenörs certifiering (via EC Skog eller SMF).

Ramavtalet med entreprenörer specificerar indikator 4.1.6.-4.1.10; 4.2.1-4.2.5 och 4.3.1-4.3.4 så att detta tydligt framgår.

Via Grönt Paraplys hemsida har medlemmarna tillgång till avtalsmallar att använda mot sina entreprenörer.

Instruktion inför åtgärd – traktdirektiv

I årets medlemsuppföljning har ställts frågor för att se så att alla medlemmar har rutiner för att följa upp både själva fältinstruktionen och den utförda åtgärden så att standarden efterlevs. De flesta använder Grönt Paraplys mall 403 Traktdirektiv och uppföljningsblankett och några sina egna likvärdiga traktdirektiv. Under våren har ytterligare kontakter tagits med medlemmarna för att förbättra uppföljningsrutinen och den samlade bedömningen är att alla nu har fungerande rutin för uppföljning av samtliga eller på ett urval av genomförda åtgärder.

Uppföljning av intäkter/kostnader, produktivitet och effektivitet

I årsuppföljningen har medlemmarna intygat att de har ordnad bokföring där skogsbrukets intäkter och kostnader kan följas och ordnad bokföring är även ett lagkrav.

Att för en enskild skogsbrukare följa upp produktivitet och effektivitet via tex kr/m³sk eller timmar/hektar är inte meningsfullt eftersom åtgärdsmängden är förhållandevis liten plus att de enskilda åtgärderna skiljer sig åt. Därför har medlemmarna istället ombetts att kommentera i text hur detta utvecklats:

Naturvårdshuggningar har ett mycket större inslag av motormanuellt arbete, detta drar ned prod./eff. Men kompetens hos entreprenörer blir hela tiden bättre och slutresultat blir oftast mycket bra.

Åtgärder via anbudsförfarande har pressat kostnaderna och även via bättre samplanering av åtgärder

Kommuner hanterar ofta stora mängder ris och den låga ersättningen påverkar

Strävan mot produktiva och effektiva åtgärder sker genom att löpande upphandla bra entreprenörer. Många skogar ligger tätortsnära och ställer ofta höga krav på entreprenörens kompetens att rätt utföra åtgärden.

Väderlek har påverkat produktivitet och effektivitet både positivt och negativt.

Den största förbättringen av produktivitet och effektivitet erhålls via valet av lämplig entreprenörer. Flera medlemmar uppger att det finns en stor kunskapsspridning men att branschen i stort blivit bättre vad gäller t.ex. i att undvika körskador, hänsyn kring vatten, ökad kunskap om naturvårdande åtgärder.

Ursprung och spårbarhet

Dokument som möjliggör virkesspårning ska kunna uppvisas. I Sverige är det enkelt eftersom vi har ett väl utbyggt system kring detta.

Internrevision hos medlemmar

Grönt Paraply genomför löpande internrevisioner hos medlemmarna både vad gäller hela skogsbruksstandardens efterlevnad och praktisk efterlevndad genom fältbesök.

Under 2016 genomfördes internrevision hos 11 medlemmar, varav 5 som var mindre skogsägare enligt SLIMF.

Följande generella åtgärder har gjorts för att minska antalet observationer och avvikelser hos medlemmar:

  • Stor förbättring av blankett 403 Traktdirektiv och uppföljningsblankett
  • Uppdaterad 402 Skötselinstruktion där betydligt fler ämnen lagts in plus att hänvisning alltid finns till både FSC och PEFC
  • Förbättrad mall 404 Ramavtal mellan skogsägare och skogsentreprenör
  • Uppdatering av hemsidan, dels med länkar till relevanta webbtjänster (Regelrätt, Fornsök, Skyddad natur m.fl.) och dels med alla medlemsdokument (Traktdirektiv, Skötselinstruktion m.fl.).
  • Mål att under 2017 genomföra fler internrevisioner än vad lägsta nivån kräver
  • Fortsätta dialogen med utvecklarna av skogsbruksplanesystemet pcSKOG för att ännu bättre kunna stödja certifierat skogsbruk

Årlig extern revision

Grönt Paraply och medlemmarna får extern revision under drygt en vecka i maj eller juni varje år. Vårt gruppcertifikat är utställt av Soil Association Certification LtD och revisionen genomförs av Orbicon A/S

 

Grönt Paraply

Oberoende skogscertifiering där vi tar ansvar för att ditt skogsbruk blir certifierat via vårt gruppcertifikat, men du fortsätter att ansvara för förvaltning och försäljning av virke.

 

 

Vi erbjuder privata och offentliga skogsägare en enkel och kostnadseffektiv certifiering enligt den svenska FSC®-standarden och som valfritt tillval PEFC-standarden.

 

Kontakt

 

Francéngatan 6

105 33 Stockholm

 

Email: info@grontparaply.se

 

Telefon: 019-16 83 95

 

© www.grontparaply.se