Medlemmarna

Medlemmarna

Uppföljning förespråkas av både FSC® och PEFC™ och en sammanfattning av uppföljningskriterierna finns här tillgänglig för allmänheten. Detta är en sammanställning av vad som skett under 2018 (2017) hos Grönt Paraplys gruppmedlemmar. 


Basfakta

Avsatt areal för naturvårdsändamål är drygt 6 500 (6 500) hektar. Certifierad areal är 71 000 (71 000) hektar varav 64 000 (64 000) hektar produktiv skogsmark. Den årlig tillväxten är 370 000 (370 000) m³sk, betydligt högre än det årliga uttaget.

 

Uttag av skogsprodukter och åtgärder

Gallring har skett på 1 650 (1 900) hektar och gallringsvolymen var 75 000 (94 000) m³fub.

Föryngringsavverkning har skett på 330 (490) hektar och avverkningsvolymen var 74 000 (85 000) m³fub.

Naturvårdshuggning har skett på 173 (85) hektar och uttagen volym var 1 100 (3 500) m³fub.

Totalt uttag var 164 000 m³fub att jämföra med föregående period 168 000 m³fub. Uttaget fördelat per trädslag, 67 000 (78 000) tall, 70 000 (67 000) gran och 24 000 (18 000) löv. Beräknad fördelning är 88 000 (93 000) m³fub massaved och 65 000 (71 000) m³fub timmer.


Analys utifrån utförd skogsåtgärd per hektar skog: Gallringsarealen är fortsatt över genomsnittet. Arealen föryngringsavverkning är låg och flera medlemmar (främst kommuner) har ställt om hela eller delar av skogen till någon form av hyggesfritt brukande. Naturvårdshuggningarna har genomförts på ungefär samma areal men uttagsvolymen har ökat, ofta rör det sig om uttag av gran för att gynna löv.

 

Dokumentation av utförda åtgärder

 

Alla medlemmar har en skogsbruksplan varav några SLIMF som enbart har en pappersversion medan resterande har en digital plan i formaten pcSKOG, S-Plan eller Forestman. I PC-systemen finns goda möjligheter att dokumentera utförda åtgärder så att skogsbruksplanen hålls aktuell. Plankopia har delgetts Grönt Paraply i pcSKOG-format eller som PDF-utskrift. Flera medlemmar har under året upprättat nya skogsbruksplaner och har därför nya arealer och volymer. Några har beställt ny eller att planrevision pågår och har därför inte fört in senaste tidens åtgärder i den gamla planen utan de lagras i pappersform i vänta på att föras in i den nya skogsbruksplanen.

Skogsbruksplanesustemen förbättras och möjligggör därför lagring av fler utförda eller kommande åtgärder t.ex. för skyddsdikning, behandling med Rotstop, Grot-uttag, inventering av självspridning från exoter mm.

 

Förändring i flora och fauna

Skogsbrukare ska tillse att rutiner finns som medför att skogsbruket vid planering värderar information om flora- och faunaförändringar som erhålls via myndigheter, forskning och intresseorganisationer.

Våra medlemmar har ofta en hög sakkunskap i frågan och därför inhämtas även deras information inom egen organisation och inte enbart från externa källor. Flora- och faunaförändringar har påverkat medlemmarnas skogsbruk och information/ny kunskap påverkar skogsskötselns inriktning. I den årliga uppföljningen får medlemmarna rapportera om de observerat några förändringar i flora och fauna, där de ofta även ger svar/lösningsförslag.


Traditionellt skogsbruk med föryngringsavverkning ger stora förändringar och medlemmarnas övergång till ett delvis hyggesfritt skogsbruk kommer att påverka detta.


År 2018 domineras helt av den hårda sommartorkan med inställd skoglig aktivitet pga. extrem brandrisk och de följande mycket stora barkborreangreppen. Nästan alla medlemmar rapporterar om angrepp av granbarkborre och att det för flera åsidosatt annan skoglig verksamhet. Torkan har för vissa medlemmar gjort att hjälpplantering/återväxtkontroll behöver göras 2019.


Påverkande faktor    -->    Leder till

  • Besvärande gräsvegetation    -->   Torrsommaren 2018 gjorde att gräset vissnade ned men generellt kommer man ofta tillrätta med detta via snabba återväxtåtgärder
  • Snytbaggeskador    -->    Markberedning och mekaniska plantskydd
  • Barkborreskador    -->    Nästan alla medlemmar har angrepp och arbete har styrts om för att få ut skadat virke. Skogspress/myndighetsinformation har helt dominerats av detta under sista året och alla medlemmar får därigenom bra information.
    Viltskador    -->    Stor påverkan som omöjliggör ståndortsanpassning av trädslagval. Senare röjningar och ökat krav på fler återväxtkontroller.
  • Invasiva arter    -->    Bekämpa spridning. Förteckning på Naturdvårdsverket


I sin skogsskötsel har medlemmarna en naturlig kontakt med experter inom den egna eller skogsförvaltarens organisation. Vanligaste externa kontakt är med Skogsstyrelsen och kommunekolog men vid behov även kontakt med LRF/jägare angående viltet, ornitologer, skogsbruksplanläggare och Länsstyrelse.

I uppföljningen finns frågor utifrån miljömålet ”Levande skogar”. Medlemmarnas svar om fåglar baseras på hur olika skogstyper gynnats eller ej snarare än på fågelräkning. Eftersom förändring mellan olika år är svår att mäta så har flera medlemmar vägt in den information de inhämtat externt.


  • Gammal skog, andelen ligger still eller ökar. Ökar sakta eftersom allt fler skogar växer in i denna åldersklass samtidigt som så gammal skog oftast inte avverkas utan istället sparas.
  • Hård död ved, andelen ökar. Torka, vindfällen, granbarkborredödade träd bidrar starkt till ökningen
  • Häckande fåglar i skogen, andelen ligger still eller ökar. 
  • Höga naturvärden i stort, som bl.a. gynnar fåglar, andelen ligger still eller ökar. Flera medlemmar upplever att tjäder ökar. Ett pågående arbete med t.ex. högstubbar.
  • Fågelarter beroende av död ved, andelen ligger still eller ökar något. Torka, vindfällen, granbarkborredödade träd bidrar starkt till ökningen
  • Fågelarter knutna till äldre lövskog eller skog med stort lövinslag, andelen ligger still eller ökar. Arbetet med att skapa fler lövdominerade avdelningar fortgår och sparade lövskogar blir allt äldre
  • Arter knutna till gammal skog, andelen ligger still eller ökar något.
  • Skydd av skog och mark, enbart ett nytt naturreservat och ett nytt biotopskydd, dvs arealen ligger still eller ökar något
  • Äldre lövrik skog, andelen ligger still eller ökar något. Lövträd gynnas vid alla skogsbruksåtgärder vilket leder till att andelen stadigt ökar


En sammanfattande bild över medlemsarealen är att utvecklingen går åt rätt håll. Torka och barkborrengrepp har gjort att alla andra skogliga aktiviteter har fått stå tillbaka men i och med att alla nya döda träd inte hinner plockas ut så har andelen ny död ved ökat.


 

Kunskapsinhämntning

Grönt Paraply håller fortlöpande medlemsutbildning för att bättra kunskapen om den svenska skogsstandarden och de frågor som rör certifieringen. En gång per år kallas medlemmarna för kurs och erfarenhetsutbyte. Årets utbildning hölls i Avesta och Jönköping. De medlemmar som inte kunde närvara kunde deltaga i ett extrainsatt Skype-möte eller så fick de materialet via mail för självstudier. Bildserien finns utlagd på medlemssidan.


Utdrag ur kursinnehållet:

  • •Genomgång av utvalda delar ur FSC- och PEFCstandarden
  • •Varva med gruppdiskussioner och erfarenhetsutbyte
  • •Släcka avvikelser från revisionen
  • •Arbetssätt och rollfördelning mellan skogsägare och förvaltare/entreprenörer


Lagar och expertkunskap hämtar medlemmarna t.ex. från Skogsstyrelsen (skogsstyrelsen.se), SkogForsk (skogforsk.se), Regelrätt skogsbruk (regelratt.se). Alla uppger att de kontinuerligt följer några av de skogliga branschtidningarnas information t.ex. Skogen (Skogen.se), Land Lantbruk (lantbruk.com/skog) och ATL (atl.nu/skog). En fullständig förteckning över användbara länkar finns på Grönt Paraplys medlemssida.


FSC 8.2.d.2 uppfyller alla skogsbrukare som levererar virke i form av timmer, massaved och skogsbränsle i och med att 60 öre per avverkad kubikmeter går till en forskningsavgift till Skogforsks verksamhet ( https://www.skogforsk.se/om-skogforsk/finansiering/).


Genom att kontinuerligt genomföra medlemsdagar plus medlemmarnas egen kunskapsinhämtning via externa källor och via uppdaterad medlemssida så görs bedömningen att indikator FSC 8.2.d.1-2 uppfylls.

Allt mer geografisk information görs allmänt tillgänglig och numera finns bra stöd i skogsbruks-planeprogrammen för skikten markfuktighetskarta, lutning/markstruktur och fornlämningar


 

Användande av kemikalier och bekämpningsmedel

Utöver de indikatorer som nämns i bilaga 3A och 3B ska det finnas uppföljningsrutiner för ytterligare några indikatorer. Frågor om detta har medlemmarna besvarat via årsuppföljningsenkäten. En sammanfattning av svaren:

  • FSC 5.3.4 De flesta medlemmarna har inga egna maskiner och via avtalen med maskinentreprenörer säkerställs rätt hantering av kemikalier. Under tidigare perioder har medlemmarna skickat in exempel på avtal för att visa att det i avtalet finns reglerat att endast godkända drivmedel och oljor får användas.
  • FSC 6.6.1-6 Inga kemiska bekämpningsmedel används och flera medlemmar rapporterar om lyckade föryngringar med hjälp av Conniflex-plantor.
  • FSC 6.7.1 Medlemmar som hanterar oljor, icke-organiskt avfall mm gör det via framtagna rutiner. Medlemmarna ställer krav på att entreprenörer ska vara PEFC-certifierade för att säkerställa att det finns rutiner för korrekt hantering av avfall oljor mm. För att klara PEFC:s krav på medlemmens ansvar att kontrollera anlitade entreprenörer har giltigt entreprenörsbevis har detta efterfrågats, dvs de har uppgivit entreprenörscertifierings nummer. Stickprov har genomförts av Gröt Paraply och alla kontrollerade entreprenörer hade giltigt bevis.
  • FSC 6.8.1 Biologiska bekämpningsmedel används inte förutom fem medlemmar som använder Rotstop (pergamentsvamp) för att minska risken för rotröta och två som använder Trico (koncentrat av fårtalg). Mildare vintrar i kombination med åretruntdrift gör att användningen förväntas öka. Rotstop används enbart i grandominerade avdelningar och om temperaturen överstiger 5 grader. 

    Enligt återförsäljaren av Rotstop räcker 1000 gram preparat till ungefär 3500 m3sk gallring eller 8000 m3sk slutavverkning. Medlemmarnas användning på ca 125 hektar gallring beräknas till 2,35 kg av preparatet.
    Enligt återförsäljaren av Trico är normal åtgång 7-10 liter per hektar. Medlemmarnas användning av Trico är 65 liter.


 

Sociala effekter av skogsbruket

FSC 4.4.1 och 4.4.2 Medlemmarnas skogar ligger ofta i tätortsnära områden och synpunkter på skogliga åtgärder är vanligt men det rör sig nästan uteslutande om positiva eller mindre allvarliga synpunkter. Under flera år har medlemmarna aktivt jobbat med att förbättra sina samrådsrutiner och detta har fortgått under året. Alla medlemmar bedöms i stort ha ett tillfredsställande system för att beakta och följa upp sociala effekter, men mindre brister upptäcks löpande under internrevisioner. Under internrevisioner görs alltid en genomgång av indikator FSC 4.4.1-4.4.8.


När kommuner gör skogliga åtgärder informeras allmänheten allt oftare via hemsida och skyltar utmed stigar. Överlag är de flesta synpunkter som inkommer positiva, ofta ser man gärna att man gallrar ur mer och hugger bort solskymmande träd.


De flesta medlemmar rapporterar att det inte finns information att följa upp enligt FSC 4.2.1, 4.3.4, 4.3.5 och 4.3.6, orsaken är att de inte har några anställda. Enstaka medlem rapporterar fysisk eller psykisk ohälsa som följts upp (FSC 4.2.1 Skogbrukare ska ansvara för att de anställda har en god arbetsmiljö för förebyggande av fysisk, mental och social ohälsa).

 

 

Relationen med entreprenörer

Medlemmarna försöker knyta långsiktiga avtal med entreprenörer och säkerställer FSC-standardens efterlevnad via de ramavtal som skrivs. I och med att upphandling av entreprenörer görs kontinuerligt skrivs löpande nya ramavtal enligt Grönt Paraplys mall.


Alla medlemmar har fått besvara frågor som rör vilka entreprenörer de anlitar, t.ex. om de är PEFC-cerifierade. De flesta medlemmar svarar att de enbart anlitar entreprenörer som antingen är FSC certifierade (Stora Enso, Holmen, Södra eller Sydved) eller är certifierade genom PEFC:s entreprenörs certifiering (via EC Skog eller SMF).


För att klara PEFC:s krav på medlemmens ansvar att kontrollera anlitade entreprenörer har giltigt entreprenörsbevis har detta efterfrågats, dvs de har uppgivit entreprenörscertifierings nummer. Stickprov har genomförts av Gröt Paraply och alla kontrollerade entreprenörer hade giltigt bevis.


Ramavtalet med entreprenörer specificerar indikator FSC 4.1.6.-4.1.10; 4.2.1-4.2.5 och 4.3.1-4.3.4 så att detta tydligt framgår. Via Grönt Paraplys hemsida har medlemmarna tillgång till avtalsmallar att använda mot sina entreprenörer.


 

Instruktion inför åtgärd – traktdirektiv

 

Alla använder traktdirektiv i samband med åtgärder. Fler har bytt och de flesta använder nu Grönt Paraplys mall 403 Traktdirektiv och uppföljningsblankett men några sina egna likvärdiga traktdirektiv.


I årets medlemsuppföljning har ställts frågor för att se så att alla medlemmar har rutiner för att följa upp både själva fältinstruktionen och den utförda åtgärden så att standarden efterlevs.


Indikator FSC 6.3.14-6.3.19 ska följas upp (Ej SLIMF). Svaren på de övergripande frågorna om indikatorerna efterlevs är ja. Slutsats att det därmed inte behövs korrigerande/förebyggande åtgärder.


 

Uppföljning av intäkter/kostnader, produktivitet och effektivitet

Rutinen är att lämna in övergripande uppgifter till Grönt Paraply via årsuppföljningen. Medlemmarna intygar att de har ordnad bokföring där skogsbrukets intäkter och kostnader kan följas och ordnad bokföring är även ett lagkrav. Via bokföringen kan intäkter och kostnader följas upp mellan både inom ett specifikt år och förändringen mellan olika år.


Produktiviteten registreras i skogsbruksplanen som utförda åtgärder, därifrån kan översiktligt utläsas t.ex. röjd areal men även t.ex. gallrad volym och areal. Grönt Paraply sammanställer produktiviteten i tidigare kapitel.


Effektiviteten redovisas i tidigare kapitel som t.ex. röjd areal per år eller gallrad areal och volym per år. Att för en enskild skogsbrukare följa upp effektivitet via tex kr/m³sk eller timmar/hektar är ofta inte meningsfullt eftersom åtgärdsmängden är förhållandevis liten plus att de enskilda åtgärderna skiljer sig åt. Därför har medlemmarna istället ombetts att kommentera i text hur detta utvecklats:

  • Anställt ytterligare en skogsförvaltare för bättre planering och uppföljning

  • Användning av moderna nya effektiva maskiner utrustade med flerträdsaggregat samt utbildad personal som utför arbetet kostnadseffektivt. Flerträdshantering har även medfört att energigallringen på fastigheten höjt produktiviteten

  • Avstämning med kommun efter föregående år.

  • Avstämningsmöten mellan kommun och skogsförvaltare

  • Avverkning sker mot en bortsättningsnorm som baseras på kostnad per medelstam.

  • Avverkningar i naturvårdsområden görs på timpris för att säkerställa att åtgärden utförs i enlighet med satta direktiv även om avverkningen blir dyrare en vid konventionell avverkning, där sker avverkningen på ackordspris enligt fastställd prislista.

  • Avverkningskostnad finns redovisad / m3 fub på alla avverkningar.

  • De flesta åtgärder blir dyrare, bränsle, reservdelar, löner, mm ökar hela tiden.

  • Trots effektivare maskiner, så sätter terrängen gränser för produktionsökningar."

  • Det har inte skett några stora förändringar. Våra ramavtal ligger kvar och därmed prisbilden i stort.

  • Kvaliteten på åtgärderna har blivit bättre bl.a. genom att skogliga grunddata från skogsstyrelsen blivit mer tillgängliga både i fält och vid planering på kontoret."

  • Generellt svar om hur skogsförvaltaren arbetera: För skogsbruksverksamheten följs naturvårdsarbetet upp i ett Grönt Bokslut. Som en del i att vi är certifierade enligt FSC®, PEFC™ och ISO 14001 genomför vi dessutom årliga interna och externa revisioner för att säkerställa att vårt miljöarbete fungerar

  • Ingen förändring

  • Kostnader för skogsvård och avverkningar ökar, men kompenseras av ökade volymer

  • Löpande strävar jag efter att göra bättre och klokare affärer. Samma sak gäller för åtgärder där jag succesivt bygger upp kunskap om vilka aktörer jag skall nyttja och hur vi rationaliserar arbetet. Exvis. ökar grotuttag, rundvirke levereras till värmeverk istället för att flisas och köras in. Markberedning i samband med dikning.

  • Produktiviteten är starkt kopplad till vilken typ av åtgärd det handlar om. Generellt sett ligger kostnadsläget för gallring och slutavverkning i barrskog i paritet med Skogsforsk årliga siffror. Dock är denna normala avverkningstyp mindre vanlig i vår del av landet och ägandet som kommun. Hänsyn till önskemål från kringboende ger ett allmänt högre kostnadsläge. De ökade kostnaderna ligger främst i ökad administration. När alla kontakter är genomförda har väderläget förändrats så att åtgärden får bero till nästa år. Nu ska nya kontakter åter tas, osv.

  • Verksamheten under 2018 har påverkats stark av sommarhalvårets torka. Årets planteringar kunde inte utföras som planerat då markberedning inte kunde genomföras pga brandrisken. Alla tallplantor avbeställdes och enbart 12000 gran planterades plus ca 2000 ek/ädellövplantor. Pga brandrisken kunde ingen avverkning genomföras mellan maj till slutet på augusti, då avverkning av granbarkborreangripen skog genomfördes. Efter detta kunde ett par NS-objekt åtgärdas. Året har därför både inneburit ökade kostnader för föryngringar framöver samt minskade intäkter pga av granbarkborresituationen och lägre pris på avverkat virke. Slutredovisning från virkesköparen beräknas ske i mitten på mars 2019.

  • Vi har en ny skogsbruksplan som vi har följt noggrant utifrån skogliga tillstånd med starka behov. Dvs stora röjningsinsatser och gallringsinsatser. Effektivitetens höjning, kr/m3sk, beror dock på externe förvaltarens val av avdelningar med närhet till allmän väg.

  • Åtgärder samordnas i möjligaste mån med grannfastigheter för att minska kostnader och miljöpåverkan.

  • Högre intäkter på grund av höjda priser på råvara samt aktivt arbete med aptering. Högre kostnader på grund av värme och torka. Pga brandrisker, ogynnsamma arbetstemperaturer. Mycket plock med vindfällen samt skadeinsekter.

  • Planerade avverkningar skjuts till kommande säsong med anledning av skogsskador i granbestånd

  • På kostnadssidan är känslan att främst föryngringskostnaderna ökat de senaste åren. Virkespriserna varierar kraftigt utifrån konjukturläget för sågverksföretagen.


Positivt: Allt viktigare att knyta duktiga, välutbildade entreprenörer till sig. Det finns en stor kunskapsspridning men att branschen i stort blivit bättre vad gäller t.ex. i att undvika körskador, hänsyn kring vatten, ökad kunskap om naturvårdande åtgärder.


Negativt: Väderleken i kombination med åtgärder året runt påverkar produktiviteten och effektiviteten. Detta löses genom bättre planering för att styra åtgärder under året och bort från perioden med sämre väderlek. Normalår gäller bättre planering för att styra åtgärder under året och bort från perioden med sämre väderlek. 2018 får dock beskrivas som ett extremt år med omkullkastad planering med först sommarstoppet pga brandrisk och sedan med fullt fokus på bl.a. plockhuggning av granbarkborreskadade träd (mycket låg produktivitet och effektivitet)


 

Ursprung och spårbarhet

Dokument som möjliggör virkesspårning ska kunna uppvisas. I Sverige är det enkelt eftersom vi har ett väl utbyggt system kring detta. Några medlemmar har påmints om att se över så att virket kodas rätt i virkesmätningssystemet, det finns koder för certifiering t.ex.  1.PEFC, 2.FSC och 3.PEFC och FSC.


Skötselplanen ska uppdateras

Plan och instruktioner utvärderas och revideras fortlöpande av såväl Grönt Paraply och ute hos respektive gruppmedlem. I samband med denna årsuppföljning skickar medlemmarna in sin uppdaterade skogsbruksplan. En analys av skogsbruksplanerna är att den avsatta arealen enligt indikator 6.4.1 är 10,5% vilket är betydligt högre än kravet på 5% medan den lövdominerade arealen enligt indikator 6.3.9 inte uppnår 5% hos alla. Genomsnittet för gruppen är 8,6%. Men de som ännu inte har 5% lövandel har en märkning/åtgärdsplan för att på sikt uppnå målet på minst 5% (oftast via kod i skogsbruksplan = ”Lämplig för framtida lövdominans”).


Medlemmarna använder ofta en skogsbruksplan som är lagrad i formatet pcSKOG eller S-Plan. Några av de mindre medlemmarna noterar förändringar i sin fysiska skogsbruksplanepärm.


Årlig extern revision

 

Grönt Paraply och medlemmarna får extern revision under drygt en vecka i april-juni varje år. Vårt gruppcertifikat är utställt av Soil Association Certification LtD och revisionen genomförs av Orbicon A/S. En sammanfattning av certifieringsrevisionen finns här.

 

Internrevision hos medlemmar

Grönt Paraply genomför löpande internrevisioner hos medlemmarna både vad gäller hela skogsbruksstandardens efterlevnad och praktisk efterlevndad genom fältbesök. Alla medlemmar följer FSC-standarden och 17 st har även tillägget med PEFC.


Under 2018 genomfördes internrevision hos 15 medlemmar, varav 7 som var mindre skogsägare enligt SLIMF. 

Gallringar, föryngringsavverkningar och naturvårdsgallringar har kontrollerats i fält under internrevisionen. Men de flesta identifierade avvikelserna har påträffats i samband med revisionens inomhusdel.


Följande generella åtgärder har gjorts för att minska antalet observationer och avvikelser hos medlemmar:

  • Förbättring av blankett 403 Traktdirektiv och uppföljningsblankett
  • Uppdaterad 402 Skötselinstruktion där betydligt fler ämnen lagts in plus att hänvisning alltid finns till både FSC och PEFC
  • Förbättrad mall 404 Ramavtal mellan skogsägare och skogsentreprenör
  • Uppdatering till ny hemsida, dels med länkar till relevanta webbtjänster (Regelrätt, Fornsök, Skyddad natur m.fl.) och dels med alla medlemsdokument (Traktdirektiv, Skötselinstruktion m.fl.).
  • Genomföra fler internrevisioner än vad lägsta nivån kräver
  • Dialog med utvecklarna av skogsbruksplanesystemet pcSKOG för att ännu bättre kunna stödja certifierat skogsbruk


Nytt för årets medlemsdag var att deltagarna fick välja relevanta diskussionsämnen ur de indikatorer där avvikelser observerats. En övergripande analys visar att allt ovanstående haft positiv effekt på antalet utställda avvikelser och observationer.


Under 2018 utfärdade interna avvikelser eller observationer ur PEFC-standarden:

Indikator

Avvikelse eller observation

Åtgärd

PEFC 4.2.2

Hur övervägandet av anpassningen i 4.2.1 ovangenomförs ska beskrivas i en rutin.

Dvs rutin för ”Vid upphandling av skogliga tjänster ska lokala entreprenörer inkluderas. Uppdragets storlek bör anpassas så att lokala entreprenadföretag kan delta på marknadsmässiga villkor.”
Åtgärd: Informera och tipsa medlemsgruppen om att utforma anbudsunderlag som inkluderar lokala entreprenörer.
Analys: Specifikt för denna medlem. Ingen ytterligare åtgärd eftersom upphandling inte exkluderar lokala entreprenörer.

PEFC 5.4.1

Där naturliga föryngringsbetingelser finns för löv, ska skogsbruket bedrivas så att minst 5 % av arealen frisk‐ och fuktig mark på den produktiva skogsmarksarealen utgörs av bestånd som domineras av lövträd. I skogsbruksbruksplanen ska framgå vilka avdelningar som identifierats.

Det finns för stunden tillräckligt med löv men indikatorn säger ”på sikt”, dvs uppmärkning av framtida löv behöver göras i skogsbruksplanen.
Åtgärd: Ingen ytterligare eftersom detta hanteras via internrevision och info på medlemsdag. Medlemmen var väl medveten om bristen, snarare slarv.
Analys: Systemet med internrevisioner fungerar för att fånga bristerna

PEFC 5.7.1

Åtgärder ska planeras med hänsyn till årstid och markens bärighet så att skador på mark och vatten undviks.

Skotaren passerade ett surare parti utan risning.
Åtgärd: Medlem förstärker sin rutin med tydligare risanpassning.
Analys: Systemet med internrevisioner fungerar för att fånga bristerna

PEFC 5.7.5

Lämplig metodik och teknik ska användas för att minimera körskador vid drivning, speciellt där transporter korsar vattendrag

Skotaren passerade ett surare parti utan risning.

Åtgärd: Medlem förstärker sin rutin med tydligare risanpassning.

Analys: Systemet med internrevisioner fungerar för att fånga bristerna

 

PEFC 5.10.0

Vid skogsbruksåtgärder på mark med kulturlämningar erhålls vägledning från skogssektorns framtagna målbilder för god miljöhänsyn. Vid fornlämning gäller i första hand Länsstyrelsens meddelande eller beslut. Yttäckande forn- och kulturlämningar kräver extra planering före åtgärd för att undvika skador och särskild vikt ska läggas vid kommunikation mellan beställare och utförare.

Oklart om markberedaren fått tillräcklig info om fornlämningsområdets utbredning.

Åtgärd: Medlem förstärker sin rutin med traktdirektiv/kommunikation

Analys: Systemet med internrevisioner fungerar för att fånga bristerna

Miljöcertifierat skogsbruk enligt den internationella FSC®-standarden (Forest Stewardship Council®). Många medlemmar väljer även vårt tillval med PEFC™, Programme for the Endorsement of Forest Certification Schemes™, s.k. dubbelcertifiering.

 

Vi har licenensnummer FSC C006219 och PEFC/5-22-228 med certifikatsnummer FSC SA-FM/COC-001104, PEFC SA-PEFC/FM-001104, ISO 14001: SWE-EMS-1010

Grönt Paraply

Oberoende skogscertifiering där vi tar ansvar för att ditt skogsbruk blir certifierat via vårt gruppcertifikat, men du fortsätter att ansvara för förvaltning och försäljning av virke.



Vi erbjuder privata och offentliga skogsägare en enkel och kostnadseffektiv certifiering enligt den svenska FSC®-standarden och som valfritt tillval PEFC™-standarden.


Kontakt


Franzéngatan 6

105 33 Stockholm


Email: info@grontparaply.se


Telefon: 019-16 83 95


©  www.grontparaply.se