Medlemmarna

Medlemmarna

Uppföljning förespråkas av både FSC® och PEFC™ och en sammanfattning av uppföljningskriterierna finns här tillgänglig för allmänheten. Detta är en sammanställning av vad som skett under 2017 (2016) hos Grönt Paraplys gruppmedlemmar. Medlemsantalet har ökat och vilket i jämförelsen med föregående års värden.

Basfakta

Avsatt areal för naturvårdsändamål är drygt 6 500 (5 500) hektar. Certifierad areal är 71 000 (62 000) hektar varav 64 000 (54 000) hektar produktiv skogsmark. Den årlig tillväxten är 370 000 (290 000) m³sk, betydligt högre än det årliga uttaget.

Uttag av skogsprodukter och åtgärder

Gallring har skett på 1 900 (1 100) hektar och gallringsvolymen var 94 000 (58 000) m³fub.

Föryngringsavverkning har skett på 490 (260) hektar och avverkningsvolymen var 85 000 (47 000) m³fub.

Naturvårdshuggning har skett på 85 (170) hektar och uttagen volym var 3 500 (7 500) m³fub.

Totalt uttag var 168 000 m³fub att jämföra med föregående period 112 000 m³fub. Uttaget fördelat per trädslag, 78 000 (56 000) tall, 67 000 (45 000) gran och 18 000 (13 000) löv. Beräknad fördelning är 93 000 (63 000) m³fub massaved och 71 000 (42 000) m³fub timmer.

 

Analys utifrån utförd skogsåtgärd per hektar skog: Mer frekvent återväxtkontroll, röjningarna ökar, gallringsandelen stabil över åren. Naturvårdshuggningarna och fröträdsställningarna minskar. Föryngringsavverkningarna har ökat.

Dokumentation av utförda åtgärder

Alla medlemmar har en skogsbruksplan varav några SLIMF som enbart har en pappersversion medan resterande har en digital plan i formaten pcSKOG, S-Plan eller Forestman. I PC-systemen finns goda möjligheter att dokumentera utförda åtgärder så att skogsbruksplanen hålls aktuell. Plankopia har delgetts Grönt Paraply i pcSKOG-format eller som PDF-utskrift. Flera medlemmar har under året upprättat nya skogsbruksplaner och har därför nya arealer och volymer. Några har beställt ny eller att planrevision pågår och har därför inte fört in senaste tidens åtgärder i den gamla planen utan de lagras i pappersform i vänta på att föras in i den nya skogsbruksplanen.

Skogsbruksplanesustemen förbättras och möjligggör därför lagring av fler utförda eller kommande åtgärder t.ex. för skyddsdikning, behandling med Rotstop, Grot-uttag, inventering av självspridning från exoter mm.

Förändring i flora och fauna

Skogsbrukare ska tillse att rutiner finns som medför att skogsbruket vid planering värderar information om flora- och faunaförändringar som erhålls via myndigheter, forskning och intresseorganisationer.

Våra medlemmar har ofta en hög sakkunskap i frågan och därför inhämtas även deras information inom egen organisation och inte enbart från externa källor. Flora- och faunaförändringar har påverkat medlemmarnas skogsbruk och information/ny kunskap påverkar skogsskötselns inriktning. I den årliga uppföljningen får medlemmarna rapportera om de observerat några förändringar i flora och fauna, där de ofta även ger svar/lösningsförslag.

 

Traditionellt skogsbruk med föryngringsavverkning ger stora förändringar och medlemmarnas övergång till ett delvis hyggesfritt skogsbruk kommer att påverka detta.

 

Flera rapporterar om en viltstam som gör det svårt att ståndortsanpassa trädslagsval under föryngringsfasen, man har anpassat sig efter förutsättningarna och ser det därför inte alltid som ett problem.

 

Påverkande faktor --> Leder till

  • Besvärande gräsvegetation --> Snabba återväxtåtgärder
  • Snytbaggeskador --> Markberedning och mekaniska plantskydd
  • Barkborreskador --> Inget större problem hos medlemmarna men viktigt med löpande uppföljning för att förhindra utbrott.
  • Viltskador --> Stor påverkan som omöjliggör ståndortsanpassning av trädslagval. Senare röjningar och ökat krav på fler återväxtkontroller.
  • Invasiva arter --> Bekämpa spridning. Förteckning på Naturdvårdsverket

 

I sin skogsskötsel har medlemmarna en naturlig kontakt med experter inom den egna eller skogsförvaltarens organisation. Vanligaste externa kontakt är med Skogsstyrelsen och kommunekolog men vid behov även kontakt med LRF/jägare angående viltet, ornitologer, skogsbruksplanläggare och Länsstyrelse.

I uppföljningen finns frågor utifrån miljömålet ”Levande skogar”. Medlemmarnas svar om fåglar baseras på hur olika skogstyper gynnats eller ej snarare än på fågelräkning. Eftersom förändring mellan olika år är svår att mäta så har flera medlemmar vägt in den information de inhämtat externt.

 

  • Gammal skog, andelen ligger still eller ökar
  • Hård död ved, andelen ligger still eller ökar
  • Häckande fåglar i skogen, andelen ligger still eller ökar
  • Höga naturvärden i stort, som bl.a. gynnar fåglar, andelen ligger still eller ökar
  • Fågelarter beroende av död ved, andelen ligger still eller ökar något
  • Fågelarter knutna till äldre lövskog eller skog med stort lövinslag, andelen ligger still eller ökar
  • Arter knutna till gammal skog, andelen ligger still eller ökar
  • Skydd av skog och mark, enbart någranya biotopskydd, dvs arealen ligger still eller ökar något
  • Äldre lövrik skog, andelen ligger still eller ökar något

 

En sammanfattande bild över medlemsarealen är att utvecklingen går åt rätt håll. Avsatt areal plus att ny död ved fortlöpande skapas i samband med åtgärder ger ett resultat att andelen död ved och arealen äldre och/eller lövrik skog ökar.

 

Allt fler rapporterar om en viltstam som gör det svårt att ståndortsanpassa trädslagsval under föryngringsfasen. Några kommuner expanderar kraftigt och exploateringsavverkning gör ibland att äldre skogar avverkas.

Lösning: Svårt att på fastighetsnivå påverka viltfrågan men frågan debatteras flitigt i hela skogssverige.

 

Kunskapsinhämntning

Grönt Paraply håller fortlöpande medlemsutbildning för att bättra kunskapen om den svenska skogsstandarden och de frågor som rör certifieringen. En gång per år kallas medlemmarna för kurs och erfarenhetsutbyte. Årets utbildning hölls i Avesta och Jönköping. De medlemmar som inte kunde närvara kunde deltaga i ett extrainsatt Skype-möte eller så fick de materialet via mail för självstudier. Bildserien finns utlagd på medlemssidan.

 

Utdrag ur kursinnehållet:

  • •Genomgång av utvalda delar ur FSC- och PEFCstandarden
  • •Varva med gruppdiskussioner och erfarenhetsutbyte
  • •Släcka avvikelser från revisionen
  • •Arbetssätt och rollfördelning mellan skogsägare och förvaltare/entreprenörer

 

Lagar och expertkunskap hämtar medlemmarna t.ex. från Skogsstyrelsen (skogsstyrelsen.se), SkogForsk (skogforsk.se), Regelrätt skogsbruk (regelratt.se). Alla uppger att de kontinuerligt följer några av de skogliga branschtidningarnas information t.ex. Skogen (Skogen.se), Land Lantbruk (lantbruk.com/skog) och ATL (atl.nu/skog). En fullständig förteckning över användbara länkar finns på Grönt Paraplys medlemssida.

 

FSC 8.2.d.2 uppfyller alla skogsbrukare som levererar virke i form av timmer, massaved och skogsbränsle i och med att 60 öre per avverkad kubikmeter går till en forskningsavgift till Skogforsks verksamhet ( https://www.skogforsk.se/om-skogforsk/finansiering/).

 

Genom att kontinuerligt genomföra medlemsdagar plus medlemmarnas egen kunskapsinhämtning via externa källor och via uppdaterad medlemssida så görs bedömningen att indikator FSC 8.2.d.1-2 uppfylls.

Allt mer geografisk information görs allmänt tillgänglig och numera finns bra stöd i skogsbruks-planeprogrammen för skikten markfuktighetskarta, lutning/markstruktur och fornlämningar

 

Användande av kemikalier och bekämpningsmedel

Utöver de indikatorer som nämns i bilaga 3A och 3B ska det finnas uppföljningsrutiner för ytterligare några indikatorer. Frågor om detta har medlemmarna besvarat via årsuppföljningsenkäten. En sammanfattning av svaren:

  • FSC 5.3.4 De flesta medlemmarna har inga egna maskiner och via avtalen med maskinentreprenörer säkerställs rätt hantering av kemikalier. Under tidigare perioder har medlemmarna skickat in exempel på avtal för att visa att det i avtalet finns reglerat att endast godkända drivmedel och oljor får användas.
  • FSC 6.6.1-6 Inga kemiska bekämpningsmedel används och flera medlemmar rapporterar om lyckade föryngringar med hjälp av Conniflex-plantor.
  • FSC 6.7.1 Medlemmar som hanterar oljor, icke-organiskt avfall mm gör det via framtagna rutiner. Medlemmarna ställer krav på att entreprenörer ska vara PEFC-certifierade för att säkerställa att det finns rutiner för korrekt hantering av avfall oljor mm. För att klara PEFC:s krav på medlemmens ansvar att kontrollera anlitade entreprenörer har giltigt entreprenörsbevis har detta efterfrågats, dvs de har uppgivit entreprenörscertifierings nummer. Stickprov har genomförts av Gröt Paraply och alla kontrollerade entreprenörer hade giltigt bevis.
  • FSC 6.8.1 Biologiska bekämpningsmedel används inte förutom sex medlemmar som använder Rotstop (pergamentsvamp) för att minska risken för rotröta och några som använder Trico (koncentrat av fårtalg). Mildare vintrar i kombination med åretruntdrift gör att användningen förväntas öka. Rotstop används enbart i grandominerade avdelningar och om temperaturen överstiger 5 grader.

Enligt återförsäljaren av Rotstop räcker 1000 gram preparat till ungefär 3500 m3sk gallring eller 8000 m3sk slutavverkning. Medlemmarnas användning på ca 393 hektar gallring och ett genomsnittligt uttag på 50 m³sk kan utifrån detta beräknas till ca 5,6 kg av preparatet.

Enligt återförsäljaren av Trico är normal åtgång 7-10 liter per hektar. Medlemmarnas användning av Trico är liten och understiger 1 ha, dvs som mest 10 liter.

 

Sociala effekter av skogsbruket

FSC 4.4.1 och 4.4.2 Medlemmarnas skogar ligger ofta i tätortsnära områden och synpunkter på skogliga åtgärder är vanligt men det rör sig nästan uteslutande om positiva eller mindre allvarliga synpunkter. Under flera år har medlemmarna aktivt jobbat med att förbättra sina samrådsrutiner och detta har fortgått under året. Alla medlemmar bedöms i stort ha ett tillfredsställande system för att beakta och följa upp sociala effekter, men mindre brister upptäcks löpande under internrevisioner. Under internrevisioner görs alltid en genomgång av indikator FSC 4.4.1-4.4.8.

 

När kommuner gör skogliga åtgärder informeras allmänheten allt oftare via hemsida och skyltar utmed stigar. Överlag är de flesta synpunkter som inkommer positiva, ofta ser man gärna att man gallrar ur mer och hugger bort solskymmande träd.

 

De flesta medlemmar rapporterar att det inte finns information att följa upp enligt FSC 4.2.1, 4.3.4, 4.3.5 och 4.3.6, orsaken är att de inte har några anställda. Enstaka medlem rapporterar fysisk ohälsa som följts upp och en medlem rapporterar om pågående omorganisation.

Relationen med entreprenörer

Medlemmarna försöker knyta långsiktiga avtal med entreprenörer och säkerställer FSC-standardens efterlevnad via de ramavtal som skrivs. I och med att upphandling av entreprenörer görs kontinuerligt skrivs löpande nya ramavtal enligt Grönt Paraplys mall.

 

Alla medlemmar har fått besvara frågor som rör vilka entreprenörer de anlitar, t.ex. om de är PEFC-cerifierade. De flesta medlemmar svarar att de enbart anlitar entreprenörer som antingen är FSC certifierade (Stora Enso, Holmen, Södra eller Sydved) eller är certifierade genom PEFC:s entreprenörs certifiering (via EC Skog eller SMF).

 

För att klara PEFC:s krav på medlemmens ansvar att kontrollera anlitade entreprenörer har giltigt entreprenörsbevis har detta efterfrågats, dvs de har uppgivit entreprenörscertifierings nummer. Stickprov har genomförts av Gröt Paraply och alla kontrollerade entreprenörer hade giltigt bevis.

 

Ramavtalet med entreprenörer specificerar indikator FSC 4.1.6.-4.1.10; 4.2.1-4.2.5 och 4.3.1-4.3.4 så att detta tydligt framgår. Via Grönt Paraplys hemsida har medlemmarna tillgång till avtalsmallar att använda mot sina entreprenörer.

 

Instruktion inför åtgärd – traktdirektiv

Alla använder traktdirektiv i samband med åtgärder. Fler har bytt och de flesta använder nu Grönt Paraplys mall 403 Traktdirektiv och uppföljningsblankett men några sina egna likvärdiga traktdirektiv.

 

I årets medlemsuppföljning har ställts frågor för att se så att alla medlemmar har rutiner för att följa upp både själva fältinstruktionen och den utförda åtgärden så att standarden efterlevs.

 

Indikator FSC 6.3.14-6.3.19 ska följas upp och många svarar med en procentsats, tex 40% av åtgärderna följs upp. Svaren på de övergripande frågorna om indikatorerna efterlevs är ja förutom två. Men de två visar sig vara naturvärdeshuggning och nedhugggande av riskträd där allt gått standardenligt till. Slutsats att det därmed inte behövs korrigerande/förebyggande åtgärder.

 

Uppföljning av intäkter/kostnader, produktivitet och effektivitet

Rutinen är att lämna in övergripande uppgifter till Grönt Paraply via årsuppföljningen. Medlemmarna intygar att de har ordnad bokföring där skogsbrukets intäkter och kostnader kan följas och ordnad bokföring är även ett lagkrav. Via bokföringen kan intäkter och kostnader följas upp mellan både inom ett specifikt år och förändringen mellan olika år.

 

Produktiviteten registreras i skogsbruksplanen som utförda åtgärder, därifrån kan översiktligt utläsas t.ex. röjd areal men även t.ex. gallrad volym och areal. Grönt Paraply sammanställer produktiviteten i tidigare kapitel.

 

Effektiviteten redovisas i tidigare kapitel som t.ex. röjd areal per år eller gallrad areal och volym per år. Att för en enskild skogsbrukare följa upp effektivitet via tex kr/m³sk eller timmar/hektar är ofta inte meningsfullt eftersom åtgärdsmängden är förhållandevis liten plus att de enskilda åtgärderna skiljer sig åt. Därför har medlemmarna istället ombetts att kommentera i text hur detta utvecklats:

  • Metoder som hyggesfritt mm analyseras genom prestation/tim alt. /ha.
  • På denna del av innehavet återspeglas det tätortsnära brukandet av de skötselåtgärder som görs. Det har inte skett några större förändringar mot tidigare år ang produktivitet och effektivitet.
  • Vi trimmar regelbundet skördaren. Viktigast är tydliga instruktioner men tack vare god redovisning och intern uppföljning så ser vi precis hur virkestillredningen och apteringen faller ut.
  • Löpande strävar jag efter att göra bättre och klokare affärer. Samma sak gäller för åtgärder där jag succesivt bygger upp kunskap om vilka aktörer jag skall nyttja och hur vi rationaliserar arbetet. Exvis ökar grotuttag, rundvirke levereras till värmeverk istället för att flisas och köras in. Markberedning i samband med dikning.
  • Då vi har bytt till nya Skogsförvaltare så är det svårt att ha en uppfattning om produktivitet och effektivitet, men det känns bra.
  • Ökning av föryngringsavverkningar och minskning av större gallringar
  • Åtgärder samordnas i möjligast mån med åtgärder på grannfastigheter för att minska kostnader för transport m.m.
  • Inga större skillnader mot föregående år.
  • Endast skogsvård, främst röjning har skett 2017
  • Virkesaffärerna har haft ett bra netto 2017. Gallring gav ett netto på x kr fub. Vid upphandling av skogsvård har kostnaden varit i linje med tidigare år.
  • Kostnaderna för avverkning har sjunkit något . Kostnader för planteringen var låg genom att stor hänsynsareal fanns på föryngringsytorna varav en avverkning av skog med gamla stormskador hade mycket självföryngring som kunde utnyttjas.
  • Inga påfallande förändringar kring produktivitet eller effektivitet har utvecklats
  • Entreprenörens och våran skicklighet har förbättrats i det tätortsnära skogsbruket. Bättre planering och framförhållning mellan alla aktörer gör att arbetet löper effektivare
  • Entreprenörerna kör enligt en bortsättningsnorm vid vanligt beståndsarbete. I annat fall debiterar de per tim.
  • Endast en mindre slutavverkning utförd under 2017 för framtida bebyggelse
  • Gallringsentreprenör har köpt ny maskin – verkar producera snabbare med mindre aggregat

 

Positivt: Allt viktigare att knyta duktiga, välutbildade entreprenörer till sig. Det finns en stor kunskapsspridning men att branschen i stort blivit bättre vad gäller t.ex. i att undvika körskador, hänsyn kring vatten, ökad kunskap om naturvårdande åtgärder.

 

Negativt: Väderleken i kombination med åtgärder året runt påverkar produktiviteten och effektiviteten. Detta löses genom bättre planering för att styra åtgärder under året och bort från perioden med sämre väderlek

 

Ursprung och spårbarhet

Dokument som möjliggör virkesspårning ska kunna uppvisas. I Sverige är det enkelt eftersom vi har ett väl utbyggt system kring detta. Några medlemmar har påmints om att se över så att virket kodas rätt i virkesmätningssystemet, det finns koder för certifiering t.ex. 1.PEFC, 2.FSC och 3.PEFC och FSC.

 

Skötselplanen ska uppdateras

Plan och instruktioner utvärderas och revideras fortlöpande av såväl Grönt Paraply och ute hos respektive gruppmedlem. I samband med denna årsuppföljning skickar medlemmarna in sin uppdaterade skogsbruksplan. En analys av skogsbruksplanerna är att den avsatta arealen enligt indikator FSC 6.4.1 är betydligt högre än 5% medan den lövdominerade arealen enligt indikator 6.3.9 inte hos alla uppgår till 5%. De som ännu inte har 5% lövandel märker därför upp bestånd med koden ”Lämplig för framtida lövdominans”

 

Medlemmarna använder ofta en skogsbruksplan som är lagrad i formatet pcSKOG eller S-Plan. Några av de mindre medlemmarna noterar förändringar i sin fysiska skogsbruksplanepärm.

 

Tidsbrist är den vanligaste orsaken till att planen inte uppdateras.

 

Årlig extern revision

Grönt Paraply och medlemmarna får extern revision under drygt en vecka i april-juni varje år. Vårt gruppcertifikat är utställt av Soil Association Certification LtD och revisionen genomförs av Orbicon A/S

Internrevision hos medlemmar

Grönt Paraply genomför löpande internrevisioner hos medlemmarna både vad gäller hela skogsbruksstandardens efterlevnad och praktisk efterlevndad genom fältbesök.

Under 2017 genomfördes internrevision hos 15 medlemmar, varav 7 som var mindre skogsägare enligt SLIMF.

Gallringar, föryngringsavverkningar och naturvårdsgallringar har kontrollerats i fält under internrevisionen. Inga avvikelser har observerats utan nedanstående avvikelser har påträffats i samband med revisionens inomhusdel.

 

Följande generella åtgärder har gjorts för att minska antalet observationer och avvikelser hos medlemmar:

  • Förbättring av blankett 403 Traktdirektiv och uppföljningsblankett
  • Uppdaterad 402 Skötselinstruktion där betydligt fler ämnen lagts in plus att hänvisning alltid finns till både FSC och PEFC
  • Förbättrad mall 404 Ramavtal mellan skogsägare och skogsentreprenör
  • Uppdatering till ny hemsida, dels med länkar till relevanta webbtjänster (Regelrätt, Fornsök, Skyddad natur m.fl.) och dels med alla medlemsdokument (Traktdirektiv, Skötselinstruktion m.fl.).
  • Genomföra fler internrevisioner än vad lägsta nivån kräver
  • Dialog med utvecklarna av skogsbruksplanesystemet pcSKOG för att ännu bättre kunna stödja certifierat skogsbruk

 

 

PEFC-avvikelser och observationer internrevision 2017

Indikator & beskrivning

Åtgärd

PEFC 3.11.1

Verka för balans mellan klövviltpopulationens storlek och fodertillgången så att skadenivån hålls nere.

 

Inryms delvis i FSC 5.1.9

 

Följa frågan i stort på riksnivå eftersom detta inte är ett isolerat problem för Grönt Paraplys medlemmar.

Årsuppföljningen omfattar sedan tidigare denna fråga för att på så sätt alltid ha fokus på frågan.

Informera medlemmar via utskick och via medlemsdag.

 

PEFC 4.4.1.4

Endast anlita entreprenörer och/eller avverkningsorganisationer som innehar giltigt entreprenörscertifikat eller bevis om entreprenörscertifiering respektive skogsbrukscertifikat.

 

Många medlemmar har valt att enbart anlita PEFC-certifierade entreprenörer trots att de enbart följer FSC. Men i och med fler anslutna PEFC-medlemmar så ökar kraven på kontroll av entreprenörer.

 

Årsuppföljningen av 2017 är uppdaterad så att entreprenörens certifikattillhörighet ska anges.

Både årsuppföljning och internrevisioner kommer följa upp detta.

 

Grönt Paraply

Oberoende skogscertifiering där vi tar ansvar för att ditt skogsbruk blir certifierat via vårt gruppcertifikat, men du fortsätter att ansvara för förvaltning och försäljning av virke.

 

 

Vi erbjuder privata och offentliga skogsägare en enkel och kostnadseffektiv certifiering enligt den svenska FSC®-standarden och som valfritt tillval PEFC™-standarden.

 

Kontakt

 

Francéngatan 6

105 33 Stockholm

 

Email: info@grontparaply.se

 

Telefon: 019-16 83 95

 

© www.grontparaply.se