Medlemmarna

Medlemmarna

Uppföljning förespråkas av både FSC® och PEFC™ och en sammanfattning av uppföljningskriterierna finns här tillgänglig för allmänheten. Detta är en sammanställning av vad som skett under 2019 (2018) hos Grönt Paraplys gruppmedlemmar. 


Basfakta

Avsatt areal för naturvårdsändamål är drygt 9 000 (6 900) hektar. Det innebär att 14 (11) % är avsatt av den produktiva skogsmarksarealen.

Certifierad areal är 72 000 (72 000) hektar varav 64 500 (64 000) hektar produktiv skogsmark. Den årlig tillväxten är 400 000 (400 000) m³sk, betydligt högre än det årliga uttaget.

 

Uttag av skogsprodukter och åtgärder

Årets skogliga aktiviter har till stor del präglats av hantering av barkborreangrepen skog och andra åtgärder har fått stå tillbaka.

Gallring har skett på 1 950 (1 650) hektar och gallringsvolymen var 50 000 (75 000) m³fub.

Föryngringsavverkning har skett på 385 (330) hektar och avverkningsvolymen var 85 000 (75 000) m³fub.

Naturvårdshuggning har skett på 60 (175) hektar och uttagen volym var 6 500 (1 100) m³fub. Barkborreavverkning i form av plockhuggning och mindre avverkningsytor har gjorts på 115 ha och avverkningsvolymen var 12 500 m³fub.

Totalt uttag var 140 000 m³fub att jämföra med föregående period 164 000 m³fub. Uttaget fördelat per trädslag, 45 000 (67 000) tall, 75 000 (70 000) gran och 20 000 (24 000) löv. Beräknad fördelning är 70 000 (88 000) m³fub massaved och 65 000 (65 000) m³fub timmer.


Analys utifrån utförd skogsåtgärd per hektar skog: Gallringsarealen är fortsatt över genomsnittet och omfattar till viss del även plockhuggning i barkborreangripen skog. Arealen föryngringsavverkning är låg och flera medlemmar (främst kommuner) har ställt om hela eller delar av skogen till någon form av hyggesfritt brukande. Naturvårdshuggningarna har genomförts på mindre areal än tidigare år, anledningen är att barkborreåtgärder har tagit avverkningsresurser.

 

Dokumentation av utförda åtgärder

 

Alla medlemmar har en skogsbruksplan varav några SLIMF som enbart har en pappersversion medan resterande har en digital plan, oftast i formaten pcSKOG eller S-Plan. I PC-systemen finns goda möjligheter att dokumentera utförda åtgärder så att skogsbruksplanen hålls aktuell. Plankopia har delgetts Grönt Paraply i pcSKOG-format eller som PDF-utskrift. Flera medlemmar har under året upprättat nya skogsbruksplaner och har därför nya arealer och volymer. Några har beställt ny eller att planrevision pågår och har därför inte fört in senaste tidens åtgärder i den gamla planen utan de lagras i pappersform i vänta på att föras in i den nya skogsbruksplanen.

Skogsbruksplanesystemen förbättras och möjligggör därför lagring av fler utförda eller kommande åtgärder t.ex. för skyddsdikning, behandling med Rotstop, Grot-uttag, inventering av självspridning från exoter mm.

 

Förändring i flora och fauna

Skogsbrukare ska tillse att rutiner finns som medför att skogsbruket vid planering värderar information om flora- och faunaförändringar som erhålls via myndigheter, forskning och intresseorganisationer.

Våra medlemmar har ofta en hög sakkunskap i frågan och därför inhämtas även deras information inom egen organisation och inte enbart från externa källor. Flora- och faunaförändringar har påverkat medlemmarnas skogsbruk och information/ny kunskap påverkar skogsskötselns inriktning. I den årliga uppföljningen får medlemmarna rapportera om de observerat några förändringar i flora och fauna, där de ofta även ger svar/lösningsförslag.


Traditionellt skogsbruk med föryngringsavverkning ger stora förändringar och medlemmarnas övergång till ett delvis hyggesfritt skogsbruk kommer att påverka detta.


År 2019 domineras helt av åtgärder kring barkborreangripen skog och att det för flera åsidosatt annan skoglig verksamhet. 


Påverkande faktor    -->    Leder till

  • Besvärande gräsvegetation    -->   Kan förekomma på bördiga marker men förebyggs med bra markberedning, kraftiga plantor och tidig plantering.
  • Snytbaggeskador    -->    Markberedning och mekaniska plantskydd
  • Barkborreskador    -->    Nästan alla medlemmar har angrepp och arbete har styrts om för att få ut skadat virke. Skogspress/myndighetsinformation har helt dominerats av detta och alla medlemmar får därigenom bra information.
    Viltskador    -->    Stor påverkan som omöjliggör ståndortsanpassning av trädslagval. Senare röjningar och ökat krav på fler återväxtkontroller.
  • Invasiva arter    -->    Bekämpa spridning. Förteckning på Naturdvårdsverket


I sin skogsskötsel har medlemmarna en naturlig kontakt med experter inom den egna eller skogsförvaltarens organisation. Vanligaste externa kontakt är med Skogsstyrelsen och kommunekolog men vid behov även kontakt med LRF/jägare angående viltet, ornitologer, skogsbruksplanläggare och Länsstyrelse.

I uppföljningen finns frågor utifrån miljömålet ”Levande skogar”. Medlemmarnas svar om fåglar baseras på hur olika skogstyper gynnats eller ej snarare än på fågelräkning. Eftersom förändring mellan olika år är svår att mäta så har flera medlemmar vägt in den information de inhämtat externt.


  • Gammal skog, andelen ligger still eller ökar. Ökar sakta eftersom allt fler skogar växer in i denna åldersklass samtidigt som så gammal skog oftast inte avverkas utan istället sparas.
  • Hård död ved, andelen ökar. Torka, vindfällen, granbarkborredödade träd bidrar starkt till ökningen
  • Häckande fåglar i skogen, andelen ligger still eller ökar. 
  • Höga naturvärden i stort, som bl.a. gynnar fåglar, andelen ligger still eller ökar något. De flesta tolkar att denna ligger still eller ökar något. Ett pågående arbete med t.ex. högstubbar.
  • Fågelarter beroende av död ved, andelen ligger still eller ökar något. Granbarkborredödade träd bidrar till liten ökningen.
  • Fågelarter knutna till äldre lövskog eller skog med stort lövinslag, andelen ligger still eller ökar. Arbetet med att skapa fler lövdominerade avdelningar fortgår och sparade lövskogar blir allt äldre
  • Arter knutna till gammal skog, andelen ligger still eller ökar något. Gammal skog tillkommer oftare än att den försvinner.
  • Skydd av skog och mark, enbart ett nytt naturreservat, dvs arealen ligger still.
  • Äldre lövrik skog, andelen ligger still eller ökar något. Lövträd gynnas vid alla skogsbruksåtgärder vilket leder till att andelen stadigt ökar.


En sammanfattande bild över medlemsarealen är att utvecklingen går åt rätt håll. Barkborrengrepp har gjort att andra skogliga aktiviteter har fått stå tillbaka men i och med att alla nya döda träd inte hinner plockas ut så har andelen ny död ved ökat.


 

Kunskapsinhämntning

Grönt Paraply håller fortlöpande medlemsutbildning för att bättra kunskapen om den svenska skogsstandarden och de frågor som rör certifieringen. En gång per år kallas medlemmarna för kurs och erfarenhetsutbyte. Årets utbildning hölls i Avesta och Jönköping. De medlemmar som inte kunde närvara kunde deltaga i ett extrainsatt Skype-möte eller så fick de materialet via mail för självstudier. Bildserien finns utlagd på medlemssidan.


Utdrag ur kursinnehållet:

  • •Genomgång av utvalda delar ur FSC- och PEFCstandarden
  • •Varva med gruppdiskussioner och erfarenhetsutbyte
  • •Släcka avvikelser från revisionen
  • •Arbetssätt och rollfördelning mellan skogsägare och förvaltare/entreprenörer


Lagar och expertkunskap hämtar medlemmarna t.ex. från Skogsstyrelsen (skogsstyrelsen.se), SkogForsk (skogforsk.se), Regelrätt skogsbruk (regelratt.se). Alla uppger att de kontinuerligt följer några av de skogliga branschtidningarnas information t.ex. Skogen (Skogen.se), Land Lantbruk (lantbruk.com/skog) och ATL (atl.nu/skog). En fullständig förteckning över användbara länkar finns på Grönt Paraplys medlemssida.


FSC 8.2.d.2 uppfyller alla skogsbrukare som levererar virke i form av timmer, massaved och skogsbränsle i och med att 60 öre per avverkad kubikmeter går till en forskningsavgift till Skogforsks verksamhet ( https://www.skogforsk.se/om-skogforsk/finansiering/).


Genom att kontinuerligt genomföra medlemsdagar plus medlemmarnas egen kunskapsinhämtning via externa källor och via uppdaterad medlemssida så görs bedömningen att indikator FSC 8.2.d.1-2 uppfylls.

Allt mer geografisk information görs allmänt tillgänglig och numera finns bra stöd i skogsbruks-planeprogrammen för skikten markfuktighetskarta, lutning/markstruktur och fornlämningar


 

Användande av kemikalier och bekämpningsmedel

Utöver de indikatorer som nämns i bilaga 3A och 3B ska det finnas uppföljningsrutiner för ytterligare några indikatorer. Frågor om detta har medlemmarna besvarat via årsuppföljningsenkäten. En sammanfattning av svaren:

  • FSC 5.3.4 De flesta medlemmarna har inga egna maskiner och via avtalen med maskinentreprenörer säkerställs rätt hantering av kemikalier. Under tidigare perioder har medlemmarna skickat in exempel på avtal för att visa att det i avtalet finns reglerat att endast godkända drivmedel och oljor får användas.
  • FSC 6.6.1-6 Inga kemiska bekämpningsmedel används och flera medlemmar rapporterar om lyckade föryngringar med hjälp av Conniflex-plantor.
  • FSC 6.7.1 Medlemmar som hanterar oljor, icke-organiskt avfall mm gör det via framtagna rutiner. Medlemmarna ställer krav på att entreprenörer ska vara PEFC-certifierade för att säkerställa att det finns rutiner för korrekt hantering av avfall oljor mm. För att klara PEFC:s krav på medlemmens ansvar att kontrollera anlitade entreprenörer har giltigt entreprenörsbevis har detta efterfrågats, dvs de har uppgivit entreprenörscertifierings nummer. Stickprov har genomförts av Gröt Paraply och alla kontrollerade entreprenörer hade giltigt bevis.
  • FSC 6.8.1 Biologiska bekämpningsmedel används inte förutom några medlemmar som använder Rotstop (pergamentsvamp) för att minska risken för rotröta och enstaka som använder Trico (koncentrat av fårtalg). Mildare vintrar i kombination med åretruntdrift gör att användningen förväntas öka. Rotstop används enbart i grandominerade avdelningar och om temperaturen överstiger 5 grader.

    Enligt återförsäljaren av Rotstop räcker 1000 gram preparat till ungefär 3500 m3sk gallring eller 8000 m3sk slutavverkning. Medlemmarnas användning på ca 125 hektar gallring beräknas till 3,25 kg av preparatet.
    Enligt återförsäljaren av Trico är normal åtgång 7-10 liter per hektar. Medlemmarnas användning av Trico är 80 liter.


 

Sociala effekter av skogsbruket

FSC 4.4.1 och 4.4.2. Medlemmarnas skogar ligger ofta i tätortsnära områden och synpunkter på skogliga åtgärder är vanligt men det rör sig nästan uteslutande om positiva eller mindre allvarliga synpunkter. Under flera år har medlemmarna aktivt jobbat med att förbättra sina samrådsrutiner och detta har fortgått under året. Alla medlemmar bedöms i stort ha ett tillfredsställande system för att beakta och följa upp sociala effekter, men mindre förbättringsmöjligheter upptäcks löpande under internrevisioner. Under internrevisioner görs alltid en genomgång av indikator FSC 4.4.1-4.4.8.


När kommuner gör skogliga åtgärder informeras allmänheten allt oftare via hemsida och skyltar utmed stigar. Överlag är de flesta synpunkter som inkommer positiva, ofta ser man gärna att man gallrar ur mer och hugger bort solskymmande träd.


De flesta medlemmar rapporterar att det inte finns information att följa upp enligt FSC 4.2.1, 4.3.4, 4.3.5 och 4.3.6, orsaken är att de inte har några anställda. 

 

 

Relationen med entreprenörer

Medlemmarna försöker knyta långsiktiga avtal med entreprenörer och säkerställer FSC-standardens efterlevnad via de ramavtal som skrivs. I och med att upphandling av entreprenörer görs kontinuerligt skrivs löpande nya ramavtal enligt Grönt Paraplys mall.


Alla medlemmar har fått besvara frågor som rör vilka entreprenörer de anlitar, t.ex. om de är PEFC-cerifierade. De flesta medlemmar svarar att de enbart anlitar entreprenörer som antingen är FSC certifierade (Stora Enso, Holmen, Södra eller Sydved) eller är certifierade genom PEFC:s entreprenörs certifiering (via EC Skog eller SMF).


För att klara PEFC:s krav på medlemmens ansvar att kontrollera anlitade entreprenörer har giltigt entreprenörsbevis har detta efterfrågats, dvs de har uppgivit entreprenörscertifierings nummer. Stickprov har genomförts av Gröt Paraply och alla kontrollerade entreprenörer hade giltigt bevis.


Ramavtalet med entreprenörer specificerar indikator FSC 4.1.6.-4.1.10; 4.2.1-4.2.5 och 4.3.1-4.3.4 så att detta tydligt framgår. Via Grönt Paraplys hemsida har medlemmarna tillgång till avtalsmallar att använda mot sina entreprenörer.


 

Instruktion inför åtgärd – traktdirektiv

 

Alla använder traktdirektiv i samband med åtgärder. Oftast används den virkesköpande partens traktdirektiv och Grönt Paraplys traktdirektiv används då som bilaga eller checklista. Övergång till enbart Grönt Paraplys traktdirektiv omöjliggörs av att den utförande parten har egna interna krav att alltid nyttja sitt eget. Men de som använder egna traktdirektiv ska numera åtminstone ha Grönt Paraplys traktdirektiv som en bakomliggande checklista när de fyller i uppgifter på sitt eget, detta för att inte missa någon relevant information.


I årets medlemsuppföljning har ställts frågor för att se så att alla medlemmar har rutiner för att följa upp både själva fältinstruktionen och den utförda åtgärden så att standarden efterlevs.


Indikator 6.3.14-6.3.19 ska följas upp (ej SLIMF) och svaren på de övergripande frågorna om indikatorerna efterlevs är ”Ok” från alla.
Slutsatsen är därmed att det inte behövs några korrigerande/förebyggande åtgärder.


 

Uppföljning av intäkter/kostnader, produktivitet och effektivitet

Rutinen är att lämna in övergripande uppgifter till Grönt Paraply via årsuppföljningen. Medlemmarna intygar att de har ordnad bokföring där skogsbrukets intäkter och kostnader kan följas och ordnad bokföring är även ett lagkrav. Via bokföringen kan intäkter och kostnader följas upp mellan både inom ett specifikt år och förändringen mellan olika år.


Produktiviteten registreras i skogsbruksplanen som utförda åtgärder, därifrån kan översiktligt utläsas t.ex. röjd areal men även t.ex. gallrad volym och areal. Grönt Paraply sammanställer produktiviteten i tidigare kapitel.


Effektiviteten redovisas i tidigare kapitel som t.ex. röjd areal per år eller gallrad areal och volym per år. Att för en enskild skogsbrukare följa upp effektivitet via tex kr/m³sk eller timmar/hektar är ofta inte meningsfullt eftersom åtgärdsmängden är förhållandevis liten plus att de enskilda åtgärderna skiljer sig åt. Därför har medlemmarna istället ombetts att kommentera i text hur detta utvecklats:

  • Barkborreskador har framtvingat förtida avverkningar som sänker rotnettot nu och framledes. Avvaktande med nya föryngringsavverkningar sänker omsättningen
  • Endast röjning under 2019
  • "Fortsatt bra priser då avtal tecknats strategiskt bra i uppgångar.
  • Däremot enorma skador av granbarkborre och besvärlig planering för att få till effektiviteten bra."
  • Generellt så är alla intäkter virke lägre -15% och alla kostnader ökar
  • Inga större förändringar
  • Inga större saker att kommentera. Vissa avverkningar borde gjorts med större maskin men vi slog ihop alla typer av gallringar med samma maskin för att effektivisera.
  • Intäkter i kr/m3sk har blivit lägre under året på grund av virke som var granbarkborreskadat.
  • Löpande uppföljning av kostnader samt intäkter
  • Negativt pga Stormen Alfrida
  • Ok pga inga åtgärder
  • Plockhuggning av barkborreskador ger lägre effektivitet
  • Produktiviteten är starkt kopplad till vilken typ av åtgärd det handlar om. Generellt sett ligger kostnadsläget för gallring och slutavverkning i barrskog i paritet med Skogsforsk årliga siffror. Dock är denna normala avverkningstyp mindre vanlig i vår del av landet och ägandet som kommun. Hänsyn till önskemål från kringboende ger ett allmänt högre kostnadsläge. De ökade kostnaderna ligger främst i ökad administration. När alla kontakter är genomförda har väderläget förändrats så att åtgärden får bero till nästa år. Nu ska nya kontakter åter tas, osv.
  • På grund av stor andel barkborreandel har nettot blivit mycket lägre.
  • Rationell hantering och samordning har gett en god utveckling på skogsbruket. Avstämning med kommunen varje år där resultat och kostnader redovisas.
  • Skogsmaskinerna är ny och blir mer ergonomiska och effektiva för varje uppgradering.
  • Vi har satsat på röjningar under året, för att komma ikapp för bättre tilllväxtutveckling på större andel av vårt skogsinnehav.
  • Åtgärder har nått uppsatt budget och åtgärderna har upprätthållit god effektivitet (netto/m3sk).


Positivt: Kostnader, produktivitet och effektivitet kan påverkas via valet av entreprenör. Fortsatt viktigt att knyta duktiga, välutbildade entreprenörer till sig. Det finns en stor kunskapsspridning men att branschen i stort blivit bättre vad gäller t.ex. i att undvika körskador, hänsyn kring vatten, ökad kunskap om naturvårdande åtgärder.


Negativt: Stor andel granbarkborreåtgärder har påverkar produktiviteten och effektiviteten negativt. Kostnaderna har delvis ökat och virkespriserna har sjunkit vilket ger sämre netto.


 

Ursprung och spårbarhet

Dokument som möjliggör virkesspårning ska kunna uppvisas. I Sverige är det enkelt eftersom vi har ett väl utbyggt system kring detta. Några medlemmar har påmints om att se över så att virket kodas rätt i virkesmätningssystemet, det finns koder för certifiering t.ex.  1.PEFC, 2.FSC och 3.PEFC och FSC.


Skötselplanen ska uppdateras

Plan och instruktioner utvärderas och revideras fortlöpande av såväl Grönt Paraply och ute hos respektive gruppmedlem. I samband med denna årsuppföljning skickar medlemmarna in sin uppdaterade skogsbruksplan. En analys av skogsbruksplanerna är att den avsatta arealen enligt indikator 6.4.1 är 14% vilket är betydligt högre än kravet på 5% medan den lövdominerade arealen enligt indikator 6.3.9 inte uppnår 5% hos alla. Genomsnittet för gruppen är 9%. Men de som ännu inte har 5% lövandel har en märkning/åtgärdsplan för att på sikt uppnå målet på minst 5% (oftast via kod i skogsbruksplan = ”Lämplig för framtida lövdominans”).


Medlemmarna använder ofta en skogsbruksplan som är lagrad i formatet pcSKOG eller S-Plan. Några av de mindre medlemmarna noterar förändringar i sin fysiska skogsbruksplanepärm.


Årlig extern revision

 

Grönt Paraply och medlemmarna får extern revision under drygt en vecka i april-juni varje år. Vårt gruppcertifikat är utställt av Soil Association Certification LtD och revisionen genomförs av Orbicon A/S. En sammanfattning av certifieringsrevisionen finns här.

 

Internrevision hos medlemmar

Grönt Paraply genomför löpande internrevisioner hos medlemmarna både vad gäller hela skogsbruksstandardens efterlevnad och praktisk efterlevndad genom fältbesök. Alla medlemmar följer FSC-standarden och 22 st har även tillägget med PEFC.


Under 2019 genomfördes internrevision hos 13 medlemmar, varav 7 som var mindre skogsägare enligt SLIMF och 6 som även har PEFC. 

Gallringar, föryngringsavverkningar och naturvårdsgallringar har kontrollerats i fält under internrevisionen. Men de flesta identifierade avvikelserna har påträffats i samband med revisionens inomhusdel.


Följande generella åtgärder har gjorts för att minska antalet observationer och avvikelser hos medlemmar:

  • Genomföra fler internrevisioner än vad lägsta nivån kräver.
  • Dialog med utvecklarna av skogsbruksplanesystemet pcSKOG för att ännu bättre kunna stödja certifierat skogsbruk
  • Medlemsdagen fokuserade på aktuella avvikelser och vanliga problemområden. Bildserie från medlemsdagen finns utlagd på hemsidan.


En övergripande analys visar att allt ovanstående haft positiv effekt på antalet utställda avvikelser men att det nya klimatet med mildare & fuktigare vintrar fortfarande kräver en omställning.


Under 2019 utfärdade interna avvikelser eller observationer ur PEFC-standarden:

Indikator

Avvikelse eller observation

Åtgärd

PEFC2 1.a

Krav på allmänna uppgifter i skogsbruksplanen:
1. planproducent och ansvarig skogsbruksplanläggare
2. skogsägarens målsättning för skogsbruket
3. uppgifter om vilka fastigheter som ingår i fastighetsinnehavet
4. tidpunkt för inventeringstillfället
5. fastighetskommentarer med uppgifter om fornlämningar/fornminnen, nyckelbiotoper, områdesskydd, biotopskydd, naturvårdsavtal, naturreservat, Natura 2000-områden, vattenskyddsområden (redovisade på karta)
6. karta med fastighets- och ägoslagsgränser
7. arealfördelning på ägoslagsklasser
8. åldersfördelning
9. trädslagsfördelning
10. sammanställning av andelen produktiv skogsmarksareal som utgörs av:
a. lövdominerade bestånd, befintliga och framtida
b. frisk och fuktig mark
11. sammanställning av målklasser
12. temakarta över åtgärdsförslag
13. temakarta över målklasser
14. information om årlig uthållig avverkningsnivå

Avvikelse/observation på innehållet i en plan.
Åtgärd: Ingen ytterligare eftersom detta hanteras via internrevisionen
Analys: Systemet med internrevisioner fungerar för att fånga bristerna

PEFC2 3.1.1

För markinnehav om 20 ha produktiv skogsmark eller mer ska en certifieringsanpassad skogsbruksplan i enlighet med Bilaga 1 finnas. En utvärderad och beskriven metod för naturvärdesbedömning ska ligga till grund för målklasserna.

Se ovan eftersom detta gäller ej komplett fastighetsförteckning

PEFC2 4.1.1

Områden på fastigheten som har stor betydelse för rekreation och friluftsliv ska identifieras och dokumenteras. Identifiering och dokumentation ska senast göras inför åtgärd.

Denna identifiering är genomförd via upprättad Naturvårdsplan men det är oklart om den externa skogsförvaltaren har tillgång till denna information
Åtgärd: Ingen ytterligare eftersom detta hanteras via internrevisionen
Analys: Systemet med internrevisioner fungerar för att fånga bristerna

PEFC2 4.2.1

Vid upphandling av skogliga tjänster ska lokala entreprenörer inkluderas. Uppdragets storlek bör anpassas så att lokala entreprenadföretag kan delta på marknadsmässiga villkor.

Oklart om upphandlingsenhetens rutin hanterar detta. Men kan använda direktupphandling vid mindre arbeten, vilket torde gynna mindre aktörer
Åtgärd: Ingen ytterligare eftersom detta hanteras via internrevisionen
Analys: Systemet med internrevisioner fungerar för att fånga bristerna

 

PEFC2 4.2.2

Hur övervägandet av anpassningen i 4.2.1 ovangenomförs ska beskrivas i en rutin.

Se ovanstående

PEFC2 5.1.4

I nyckelbiotoper och i områden avsatta för naturvårdsändamål, där skötsel behövs för att bevara eller förstärka naturvärdena, ska åtgärder utföras. Endast åtgärder för att bevara eller förstärka biologisk mångfald tillåts. I områden avsatta för rekreation och friluftsliv eller kulturmiljö tillåts endast åtgärder som bevarar eller förstärker sociala värden, naturvärden och/eller kulturmiljövärden.

Oklart om nytillkomna nyckelbiotoper hanteras på ett säkert sätt eftersom de inte kommenterats i skogsbruksplanen utan enbart framgår av Skogsstyrelsens externa kartskikt med nyckelbiotoper
Åtgärd: Ingen ytterligare eftersom detta hanteras via internrevisionen
Analys: Systemet med internrevisioner fungerar för att fånga bristerna

PEFC2 5.10.2

I samband med skogsbruksplanläggning och traktplanering ska kända och nyupptäckta forn- och kulturlämningar markeras i skogsbruksplanen och traktdirektivet. Rutin för uppdatering av information ska finnas.

Rutin för att dokumentera ny information saknas.
Åtgärd: Eftersom avvikelse plus observationer finns så ska detta ingå som en punkt under höstens medlemsdagar.
Analys: Systemet med internrevisioner fungerar för att fånga bristerna

PEFC2 5.5.3

Från andra gallring t.o.m. slutavverkning (förutom i bestånd av ädellöv) ska grov död ved bestående av minst tre färska högstubbar, stockar, liggande eller ringbarkade träd skapas per hektar. Om det redan finns tre stycken snöbrott, vindfällen eller liknande eller mer än 3 m3sk per hektar behöver ytterligare död ved inte tillskapas.

Under fältbesök i naturvårdande gallring saknas högstubbar. Ev. finns tillräckligt med död ved i avdelningen men då borde info ha framgått på traktdirektivet att denna bedömning gjorts.
Åtgärd: Ingen ytterligare eftersom detta hanteras via internrevisionen
Analys: Systemet med internrevisioner fungerar för att fånga bristerna

PEFC2 5.7.1

Åtgärder ska planeras med hänsyn till årstid och markens bärighet så att skador på mark och vatten undviks.

Under fältbesök observerades körskador efter skotare i kontinuitetshuggningen. Skotaren passerade ett surare parti utan risning. Skotarens uppföljning saknar denna återkoppling.
Åtgärd: Interrevisionen har uppmärksammat brister i entreprenörens återkoppling. Detta tas med under höstens medlemsdagar via rubriken tydliga instruktioner och entreprenörens återkoppling.
Analys: Systemet med internrevisioner fungerar för att fånga bristerna

PEFC2 5.7.5

Lämplig metodik och teknik ska användas för att minimera körskador vid drivning, speciellt där transporter korsar vattendrag

Under fältbesök observerades körskador efter skotare i kontinuitetshuggningen. Skotaren passerade ett surare parti utan risning. Skotarens uppföljning saknar denna återkoppling.
Åtgärd: Interrevisionen har uppmärksammat brister i entreprenörens återkoppling. Detta tas med under höstens medlemsdagar via rubriken tydliga instruktioner och entreprenörens återkoppling.
Analys: Systemet med internrevisioner fungerar för att fånga bristerna

PEFC4 3.2.1.6

Till anlitad entreprenör eller övriga uppdragstagare ge all information för PEFC-kravens uppfyllande genom att upprätta traktdirektiv (i enlighet med Bilaga 3).

Under fältbesök i två åtgärdade områden fanns enklare arbetsbeskrivning men ”Traktdirektiv” saknades. En väl fungerande rutin kring planering-utförande-uppföljning av skogliga åtgärder löses genom att använda traktdirektiv som det centrala dokumentet, t.ex. via Grönt Paraplys mall för traktdirektiv

Åtgärd: Interrevisionen har uppmärksammat brister i att traktdirektiv inte alltid används vid mindre åtgärder. Detta tas med under höstens medlemsdagar via rubriken tydliga instruktioner.

Analys: Systemet med internrevisioner fungerar för att fånga bristerna

PEFC4 4.4.1.4

Endast anlita entreprenörer och/eller avverkningsorganisationer som innehar giltigt entreprenörscertifikat eller bevis om entreprenörscertifiering respektive skogsbrukscertifikat.

På gång att anlita dikesreningsföretag som saknar giltig entreprenörscertifiering.

Åtgärd: Ingen ytterligare eftersom detta hanteras via internrevisionen

Analys: Systemet med internrevisioner fungerar för att fånga bristerna

Miljöcertifierat skogsbruk enligt den internationella FSC®-standarden (Forest Stewardship Council®). Många medlemmar väljer även vårt tillval med PEFC™, Programme for the Endorsement of Forest Certification Schemes™, s.k. dubbelcertifiering.

 

Vi har licenensnummer FSC C006219 och PEFC/5-22-228 med certifikatsnummer FSC SA-FM/COC-001104, PEFC SA-PEFC/FM-001104, ISO 14001: SWE-EMS-1010

Grönt Paraply

Oberoende skogscertifiering där vi tar ansvar för att ditt skogsbruk blir certifierat via vårt gruppcertifikat, men du fortsätter att ansvara för förvaltning och försäljning av virke.



Vi erbjuder privata och offentliga skogsägare en enkel och kostnadseffektiv certifiering enligt den svenska FSC®-standarden och som valfritt tillval PEFC™-standarden.


Kontakt


Warfvinges väg 32

112 51 Stockholm


Email: info@grontparaply.se


Telefon: 019-16 83 95


©  www.grontparaply.se