Uppföljning förespråkas av både FSC® och PEFC och en sammanfattning av uppföljningskriterierna finns här tillgänglig för allmänheten. Detta är en sammanställning av vad som skett under 2023 (2022) hos Grönt Paraplys gruppmedlemmar. 

Basfakta

Avsatt areal för naturvårdsändamål är drygt 15 500 (15 000) hektar. Det innebär att 21 (21) % är avsatt av den produktiva skogsmarksarealen.

Certifierad areal är 83 000 (82 000) hektar varav 74 000 (73 000) hektar produktiv skogsmark. Den årlig tillväxten är 410 000 (433 000) m³sk, betydligt högre än det årliga uttaget men något lägre än jämfört med föregående år.

Uttag av skogsprodukter och åtgärder

Årets skogliga aktiviteter har hos några medlemmar till stor del präglats av hantering av barkborreangreppen skog och andra åtgärder har fått stå tillbaka.

Gallring har skett på 1 100 (1 000) hektar och gallringsvolymen var 57 000 (92 000) m³fub.

Föryngringsavverkning har skett på 675 (990) hektar och avverkningsvolymen var 125 000 (112 000) m³fub.

Naturvårdshuggning har skett på 180 (130) hektar och uttagen volym var 11 700 (2 800) m³fub. Barkborreavverkning i form av plockhuggning och mindre avverkningsytor har gjorts på 70 (625) ha och avverkningsvolymen var 12 000 (43 000) m³fub.

Totalt uttag var 195 000 m³fub att jämföra med föregående period 228 000 m³fub. Uttaget fördelat per trädslag, 78 000 (55 000) tall, 79 000 (97 000) gran och 13 000 (12 000) löv. Beräknad fördelning är 83 000 (97 000) m³fub massaved och 80 000 (55 000) m³fub timmer. Övriga vanliga sortiment är GROT och energived.

Analys av utförda åtgärder under året:

Summerad areal skaderelaterade åtgärder har minskat kraftigt mot tidigare år. Trots detta är vissa medlemmar fortfarande hårt drabbade av barkborreangrepp eller snöbrott. Det har delvis gjort att andra skogsbruksåtgärder fått stå tillbaka eftersom avverkningskapaciteten används till resurskrävande barkborrehuggningar.
Gallringsarealen är under genomsnittet. Föryngringsareal är över genomsnittet men lägre än förra året. Föryngringsarealen är lägre än den planerade föryngringsarealen utifrån att några medlemmar avvaktat med avverkning efter externt genomförda artinventeringar. Naturvårdshuggningarna har ett större uttag av virkesvolym än tidigare.
Arealen viltskyddsbehandlade ungskogar fortsätter att öka. Det tyder på att betestrycket är så pass högt att återbeskogning riskerar att misslyckas utan denna behandling.
Flera medlemmar (främst kommuner) har ställt om hela eller delar av skogen till någon form av hyggesfritt brukande men även dessa har barkborreåtgärdats.

Dokumentation av utförda åtgärder

Alla medlemmar har en skogsbruksplan varav några mindre som enbart har en pappersversion medan resterande har en digital plan, oftast i formaten pcSKOG eller S-Plan. I PC-systemen finns goda möjligheter att dokumentera utförda åtgärder så att skogsbruksplanen hålls aktuell. Plankopia har delgetts Grönt Paraply i pcSKOG-format eller som PDF-utskrift. 

Skogsbruksplanesystemen förbättras och möjligggör därför lagring av fler utförda eller kommande åtgärder t.ex. för skyddsdikning, behandling med Rotstop, Grot-uttag, inventering av självspridning från exoter mm.

Sociala och miljömässiga effekter av skogsbruket

Grönt paraplys gruppmedlemmar följer upp sociala och miljömässiga effekter av genomförda skogliga åtgärder. 

Sociala effekter: 

Barkborre-relaterade åtgärder har för vissa medlemmar helt dominerat även detta år. Många medlemmar arbetar aktivt med att skapa positiva sociala effekter för de närboende. De flesta åtgärderna vittnar om lyckade resultat och en enkel klassning har gjorts av undertecknad enligt positiv-neutral-negativ effekt. En majoritet är då positiv eller neutral.
Flera kommuner har genomfört trygghetsskapande röjningar som fått positivt bemötande

Flera medlemmar har ställt om delar av innehållet till olika former av kontinuitetsskogsbruk

När medlemskommuner gör skogliga åtgärder informeras allmänheten allt oftare via hemsida och skyltar utmed stigar. Överlag är de flesta synpunkter som inkommer positiva, ofta ser man gärna att man gallrar ur mer och hugger bort solskymmande träd.

Miljömässiga effekter:

Barkborre-relaterade åtgärder dominerar för flera medlemmar och det får effekter som till exempel övergång till lövskog, storm-känsligare skog p.g.a. fler luckor, ökad mängd död ved (både stående och omkullblåsta granar). Det leder i sig till nya barkborreangrepp. Risken för körskador kvarstår eftersom barkborrevirket måste hanteras året om. Väderleken under 2023 var bitvis mycket krävande för vissa medlemmar.
FSC-kravet på ytterligare 5% avsatt mark plus det stora intresset för hyggesfria metoder gör att stora arealer ställts om från trakthyggesbruk till olika former av kontinuitetsskogsbruk. Det syns i skogsbruksplanerna där arealen för både NS/NO och anpassat brukande fortsatt att öka.

Kunskapsinhämtning

Grönt Paraply håller fortlöpande medlemsutbildning för att bättra kunskapen om den svenska skogsstandarden och de frågor som rör certifieringen. En gång per år kallas medlemmarna för kurs och erfarenhetsutbyte. Årets utbildning genomfördes som en medlemsdag på orterna Nässjö, Karlstad och Gävle. Bildserien som gicks igenom finns utlagd på medlemssidan.

Utdrag ur medlemsdagens agenda:

• Genomgång av utvalda delar ur FSC- och PEFC-standarden. Stort fokus på områden med öga bevarandevärden, artskydd och naturvärdesbedömning
• Släcka avvikelser från revisionen
• Arbetssätt och rollfördelning mellan skogsägare och förvaltare/entreprenörer

Lagar och expertkunskap hämtar medlemmarna t.ex. från Skogsstyrelsen, SkogForsk, Regelrätt skogsbruk. Alla uppger att de kontinuerligt följer några av de skogliga branschtidningarnas information t.ex. Skogen, Land Lantbruk och ATL. En fullständig förteckning över användbara länkar finns på Grönt Paraplys medlemssida!

Alla skogsbrukare som levererar virke i form av timmer, massaved och skogsbränsle bidrar med 60 öre per avverkad kubikmeter går till en forskningsavgift till Skogforsks verksamhet.

Genom att kontinuerligt genomföra medlemsdagar plus medlemmarnas egen kunskapsinhämtning via externa källor och via uppdaterad medlemssida så görs bedömningen att medlemsgruppen fortlöpande inhämtar ny kunskap.

Allt mer geografisk information görs allmänt tillgänglig och numera finns bra stöd i skogsbruks-planeprogrammen för skikten markfuktighetskarta, lutning/markstruktur och fornlämningar

Relationen med entreprenörer

Medlemmarna försöker knyta långsiktiga avtal med entreprenörer och säkerställer FSC-standardens efterlevnad via de ramavtal som skrivs. I och med att upphandling av entreprenörer görs kontinuerligt skrivs löpande nya ramavtal enligt Grönt Paraplys mall.

Alla medlemmar har fått besvara frågor som rör vilka entreprenörer de anlitar, t.ex. om de är PEFC-cerifierade. De flesta medlemmar svarar att de enbart anlitar entreprenörer som antingen är FSC-certifierade (Stora Enso, Holmen, Södra eller Sydved) eller är certifierade genom PEFC:s entreprenörs certifiering (via EC Skog eller SMF).

För att klara PEFC:s krav på medlemmens ansvar att kontrollera anlitade entreprenörer har giltigt entreprenörsbevis har detta efterfrågats, dvs de har uppgivit entreprenörscertifierings nummer. Stickprov har genomförts av Gröt Paraply och alla kontrollerade entreprenörer hade giltigt bevis.

Via Grönt Paraplys hemsida har medlemmarna tillgång till avtalsmallar att använda mot sina entreprenörer.

Instruktion inför åtgärd – traktdirektiv

Alla använder traktdirektiv i samband med åtgärder. Oftast används den virkesköpande partens traktdirektiv och Grönt Paraplys traktdirektiv används då som bilaga eller checklista. Övergång till enbart Grönt Paraplys traktdirektiv omöjliggörs av att den utförande parten har egna interna krav att alltid nyttja sitt eget. Men de som använder egna traktdirektiv ska numera åtminstone ha Grönt Paraplys traktdirektiv som en bakomliggande checklista när de fyller i uppgifter på sitt eget, detta för att inte missa någon relevant information.

I årets medlemsuppföljning har ställts frågor för att se så att alla medlemmar har rutiner för att följa upp både själva fältinstruktionen och den utförda åtgärden så att standarden efterlevs.

Ursprung och spårbarhet

Dokument som möjliggör virkesspårning ska kunna uppvisas. I Sverige är det enkelt eftersom vi har ett väl utbyggt system kring detta. Några medlemmar har påmints om att se över så att virket kodas rätt i virkesmätningssystemet, det finns koder för certifiering t.ex.  1.PEFC, 2.FSC och 3.PEFC och FSC.

Skötselplanen ska uppdateras

Plan och instruktioner utvärderas och revideras fortlöpande av såväl Grönt Paraply och ute hos respektive gruppmedlem. I samband med denna årsuppföljning skickar medlemmarna in sin uppdaterade skogsbruksplan. En analys av skogsbruksplanerna är att den avsatta arealen enligt indikator 6.5.1 är 21% vilket är betydligt högre än kravet på 5%. FSC:s nya krav på ytterligare 5% för anpassat brukande uppnår alla medlemmarna idag. 

Den lövdominerade arealen uppnår på gruppnivå 9 % och enbart några medlemmar har idag under 5%. Men de som ännu inte har 5% lövandel har en märkning/åtgärdsplan för att på sikt uppnå målet på minst 5% (oftast via kod i skogsbruksplan = ”Lämplig för framtida lövdominans”).

Medlemmarna använder ofta en skogsbruksplan som är lagrad i formatet pcSKOG eller S-Plan. Några av de mindre medlemmarna noterar förändringar i sin fysiska skogsbruksplanepärm.

Årlig extern revision

Grönt Paraply och medlemmarna får extern revision under drygt en vecka i april-juni varje år. Vårt gruppcertifikat är utställt av Soil Association Certification LtD och revisionen genomförs av WSP Danmark A/S i samarbejde med Soil Association Certification Ltd.

En sammanfattning av certifieringsrevisionen för PEFC finns tillgänglig via Soil Associations sida Forest Management Reports och till FSC på info.fsc.org 

Internrevision hos medlemmar

Grönt Paraply genomför löpande internrevisioner hos medlemmarna både vad gäller hela skogsbruksstandardens efterlevnad och praktisk efterlevnad genom fältbesök. Alla medlemmar följer FSC-standarden och 26 stycken har även tillägget med PEFC.

Under 2023 genomfördes internrevision hos 11 medlemmar, varav 6 som var mindre skogsägare och 7 som även har PEFC. 

Gallringar, föryngringsavverkningar och naturvårdsgallringar har kontrollerats i fält under internrevisionen. 

Följande generella åtgärder har gjorts för att minska antalet observationer och avvikelser hos medlemmar:

• Genomföra fler internrevisioner än vad lägsta nivån kräver.
• Dialog med utvecklarna av skogsbruksplanesystemet pcSKOG för att ännu bättre kunna stödja certifierat skogsbruk
  

• Medlemsdag hösten 2023 med genomgång av aktuella avvikelser och medlemmarnas specifika frågeställningar. Stort fokus på naturvärdesbedömning och höga bevarandevärden. Extern föreläsare med artskyddsfrågor

Ovanstående har haft positiv effekt på antalet utställda avvikelser men ett klimat med milda och fuktiga vintrar fortfarande kräver en omställning. Barkborreskador har dominerat verksamheten för några medlemmar men även snöbrott och viltskador finns.

Under 2023 utfärdade interna avvikelser eller observationer ur PEFC-standarden (FSC redovisas ej):

Medlemskarta

Miljöcertifierat skogsbruk enligt den internationella FSC®-standarden (Forest Stewardship Council®). Många medlemmar väljer även vårt tillval med PEFC, Programme for the Endorsement of Forest Certification Schemes, s.k. dubbelcertifiering.

Vi har licenensnummer FSC C006219 och PEFC/5-22-228 med certifikatsnummer FSC SA-FM/COC-001104, PEFC SA-PEFC/FM-001104, ISO 14001: SWE-EMS-1010